Diabetes och sällsynta sjukdomar på Folkhälsans öppna föreläsning

Anna-Elina Lehesjoki är professor och direktör vid Folkhälsans forskningscentrum. Själv forskar hon i genetik och epilepsi. Bild: H.Victorzon

På torsdag inleder Folkhälsan en öppen föreläsningsserie för att berätta om sin forskning. Temat för den första föreläsningen är genetik, med fokus på diabetes och sällsynta ärftliga sjukdomar.

Föreläsningsserien är en del av Folkhälsans Studia Generalia-projekt. Planen är att ordna två öppna föreläsningar per år.

– Tanken med Studia Generalia-projektet är att få ut information om Folkhälsans forskning, säger professor Anna-Elina Lehesjoki vid Folkhälsan.

Under torsdagens föreläsning kommer Tiinamaija Tuomi att presentera forskning om diabetes, medan Peter Hackman presenterar forskning om sällsynta sjukdomar.

Diabetesforskningen i Tiinamaija Tuomis grupp har fokuserat på det som kallas typ två-diabetes. Forskningsgruppen har visat att sjukdomen kan delas in i fem olika grupper. Tre av grupperna är mer allvarliga och kräver specialiserad medicinering, medan de två resterande grupperna inte är lika allvarliga.

Identifierar gener

De sällsynta genetiska muskelsjukdomar som Folkhälsan bedriver forskning i kan leda till epilepsi, benskörhet, muskelsjukdomar, en form av grav tillväxthämning som leder till spädbarns död och vissa ögonsjukdomar. Sjukdomarna i sig är mycket ovanliga, men räknar man ihop personerna som drabbas är det frågan om en ganska stor grupp människor.

Inom genetisk forskning försöker man vid Folkhälsans genetiska institut identifiera gener som orsakar sjukdomar. Det kan röra sig om sjukdomar som helt och hållet har sitt ursprung i personens genuppsättning, eller sjukdomar som både orsakas av gener och av miljö eller livsstilsfaktorer. Men det finns inga specifikt finlandssvenska sjukdomar, trots regionala skillnader.

– Vissa sällsynta sjukdomar förekommer mer på västkusten medan det finns genetiska sjukdomar som oftare förekommer i landets östra delar, säger Lehesjoki.

Genom att fokusera på gener som kodar protein kommer forskarna undan med att undersöka en mycket liten del av hela genomet. Men arbetet är ändå tidskrävande, det gäller att identifiera en enda gen och arbetet slutar inte där.

– Genidentifiering leder direkt till att man kan göra en exakt diagnos. Det har hjälpt många även om det är sällsynta sjukdomar, men man får ett diagnostiskt sätt, säger Lehesjoki.

– Att gå från identifierad gen till terapi är en mycket lång väg. Man måste fortsätta forskningen och använda olika typer av sjukdomsmodeller, fortsätter Lehesjoki.

Att identifiera ett genfel hos en person kan även leda till att man plockar bort en medicin patienten använder.

Bananflugor används som en modell i genforskningen, när man utreder sjukdomsmekanismer efter genidentifieringen. Bild: Folkhälsan

Finns plats

Forskning är en av Folkhälsans tre tyngdpunkter. I dag är ungefär 200 forskare knutna till organisationens forskningscentrum och Folkhälsan fokuserar på två områden: genetisk forskning och folkhälsoforskning.

Enligt Lehesjoki kommer en andra föreläsning att hållas under våren, då med fokus på forskning inom folkhälsa.

Torsdagens öppna föreläsning i genetik hålls vid Folkhälsans huvudbyggnad på Topeliusgatan 20 i Tölö klockan 18–20. Föreläsningen är gratis och om man fysiskt inte kan närvara sänds evenemanget även på Folkhälsans webbplats.

Anmälningstiden för evenemanget har gått ut den 24 oktober, men enligt Johanna Savander, kommunikationsansvarig vid Folkhälsans genetiska klinik, finns det ännu plats.

– Du kan delta bara du klarar dig utan kaffe, säger Savander.

Aktia Aktiecertifikat Renare Europa ger tidsenlig diversitet åt placeringsportföljen

Mer läsning