Hård politisk debatt efter att regeringen slängde terapigarantin - lovar mera hjälp

Regeringen får fortsatt hård kritik för att inte förverkliga terapigarantin. Omsorgsminister Aki Lindén försvarar beslutet med att alla som har problem ska få snabbare psykisk vård, även om det inte är psykoterapi.

Omsorgsminister Aki Lindén fick hård kritik för att inte förverkliga terapigarantin, men lovar åtgärder för att alla som behöver ska få psykisk vård inom sju dagar.
Ingemo Lindroosingemo.lindroos@hbl.fi
02.06.2022 19:03
På frågestunden i riksdagen på torsdagen riktade framför allt Samlingspartiet hård kritik mot regeringen för bristande åtgärder då det handlar om ungdomars psykiska illamående. Samlingspartiet är särskilt besviket över att regeringen inte går vidare med förslaget om en terapigaranti, som redan länge har behandlats i riksdagen i form av ett medborgarinitiativ. I mars röstade regeringspartierna i social- och hälsovårdsutskottet mot förslaget, även om en del gröna riksdagsledamöter riktade kritik mot regeringens linje.
– Både omsorgsminister Aki Lindén och föregångaren Krista Kiuru har sagt att terapigarantin ska ingå i vårdgarantin. Varför gick ni emot ert löfte? frågade riksdagsledamoten Sari Multala (Saml).
– Man kan tala om en folksjukdom. Hela 20 procent av de unga lider av psykiska problem. Det avbryter många ungas liv, eller ett gott liv, kan man säga. Ni lovade att förverkliga terapigarantin, ni sade att så kommer att ske, men nu säger ni att den är problematisk, sade Paula Risikko (Saml).
Den förnyade vårdgarantin som regeringen har fattat beslut om kommer att förverkligas stegvis. Meningen är att förbättra situationen för dem som behöver icke brådskande vård, så att man får en första vårdkontakt inom sju dagar. Den ska gälla både fysisk och psykisk vård, men inte uttryckligen terapi.
– Det viktigaste är att få en snabb kontakt till hälsostationen, eftersom ingen garanti eller vårdform kan förverkligas om man inte först får en bedömning. Just nu lyckas det inte ens tillnärmelsevis överallt. I medborgarinitiativet betonades att man snabbt måste ta itu med problemen. Det kan vi klara av genom att ge tilläggsutbildning till sjukskötare, allmänläkare eller psykologer, för att erbjuda hjälp inom ramen för en sju dagars vårdgaranti. Men vi ser det som orealistiskt att erbjuda psykoterapi, i synnerhet krävande psykoterapi, inom fyra veckor, som det föreslogs i medborgarinitiativet. Det beror på att det finns för få utbildade psykoterapeuter, svarade Aki Lindén (SDP).
Lindén tillade att 43 miljoner euro har använts för att vidareutbilda sammanlagt 1000 personer på hälsostationerna som ska hjälpa patienter som söker hjälp för psykiska problem.
– När man har ångest eller depression så ska man genast få behandla problemen. Det är inte uttryckligen psykoterapi utan psykosociala interventioner, att till exempel få hjälp genom att träffa en läkare och få lämpliga mediciner. Min egen erfarenhet är att det fungerar bra för tillfället, sade Lindén.
Han medgav ändå att vidareutbildningen av vårdpersonalen är en stor utmaning.
Antti Häkkänen (Saml) ville få svar på om åtgärderna kommer att ge lika bra resultat som terapigarantin skulle ge.
– De psykiska problemen ökar till den grad att det håller på att bli en av de största samhällsfrågorna, och det borde lösas i den här salen, sade Häkkänen.
– Jag talade med en ungdom som sade att det är lättare att få tag på droger än att få vård. Om man inte får hjälp så riskerar man att marginaliseras, dö eller bli arbetsoförmögen, påpekade Pihla Keto-Huovinen (Saml).
Finansminister Annika Saarikko (C) försvarade i sin tur regeringens politik med att mera resurser ges till både skolan och hälsovården.
– Det är en allvarlig anklagelse att regeringen inte skulle ta problemen på allvar. I tilläggsbudgeten använder vi all flexmån som vi har för skolorna, förskolan, andra stadiet och till att anställa fler resurspersoner, för att hindra att problemen uppstår. Det viktiga är att man får hjälp redan på basnivån i hälsovården och vi tar ett stort ansvar, svarade Saarikko.

ANDRA LÄSER