Det vi inte ser och hör

Kvinnor i byn Alal i Malda i delstaten Västbengalen i Indien vadar i översvämningsvattnet 23.8.Bild: AFP/Lehtikuva/Diptendu Dutta

Många naturkatastrofer med allvarliga följder har inträffat i världen den senaste månaden. Vi har fått veta mest om orkanen Irmas härjningar i Florida.

Orkanen Irma kan inte ha undgått någon som följer med nyheter, även om man gör det ytligt. Särskilt inte att Irma närmade sig Florida och svepte in över den amerikanska delstaten.

Innan Irma kom så långt som till Florida hade orkanen dragit fram över Karibien och drabbat små och större öar hårt.

Strax innan Irma hade vi orkanen Harvey i Texas med storm, otroligt mycket nederbörd och översvämningar.

Nästan samtidigt som orkanerna härjade utsattes södra Asien för mycket häftiga monsunregn. Över tusen människor har dött i Nepal, Indien, Bangladesh och Pakistan som en följd av monsunöversvämningarna som är de värsta på tio år.

Enbart i Nepal, som är ett av världens fattigaste länder, har 150 människor dött. Många har fått sin skörd och hela sin egendom förstörd.

Totalt beräknas 40 miljoner människor i Indien, Bangladesh och Nepal ha drabbats av förödelse på grund av monsunregnen. 18 000 skolor har förstörts vilket betyder att ungefär 1,8 miljoner skolelever inte har någon skola att gå till.

Det vet vi ganska lite om. Visst har det funnits notiser och rentav reportage här och där. Men ingenting som påminner om bevakningen timme för timme – eller minut för minut – som gällde den annalkande och pågående orkanen i Florida.

Det har förstås många förklaringar. En är att den geografiska närheten spelar en viktig roll i hur stor en nyhet är. En olycka, eller storm, här hemma har ett större nyhetsvärde än om samma sak händer i ett grannland. Det som händer i Sverige uppfattas som viktigare än det som händer i Europa, för att inte tala om andra världsdelar.

Mätt i kilometer är Katmandu i Nepal faktiskt närmare oss än Miami i Florida.

Men utöver den geografiska närheten påverkar också den kulturella närheten vår uppfattning om hur relevant en händelse är.

Problemet är kanske att det vi inte vet eller inte har kunskap om också påverkar vår uppfattning och formar vår världsbild. Det blir ett slags cirkeleffekt som förstärker uppfattningen att det relevanta är det som sker nära oss, antingen geografiskt eller kulturellt. I förlängningen blir det en ganska omfattande snedvridning.

Världsbild är ett omfattande begrepp och den påverkas av mycket, inte enbart mediebevakning. Uppfostran, skolan, studier, vänkretsen, tidsandan, vad vi läser, vilken musik vi lyssnar på, vilka filmer och pjäser vi ser.

Mediekonsumtionen har också förändrats. Nu är den mera splittrad än förr, då i stort sett alla finländare fick sig till livs samma nyheter. Det har alltid funnits människor som inte kunnat eller velat följa med världens gång, men i dag har vi ett begrepp för dem, nyhetsundvikare.

Vi lever i en globaliserad värld, där både ekonomin och politiken allt mer vävs ihop så att allt påverkar allt. Vi reser också mycket, i hela världen. Då är det viktigt att vi har en förståelse för hur människor lever också utanför västvärlden, utanför den sfär som påminner mest om vår egen.

Var än människor utsätts och skadas, förlorar anhöriga, sin egendom och utkomst är det en tragedi. Förutsättningarna för återuppbyggnad är helt olika i Florida och Västbengalen.

Det handlar i grunden också om människors värde. Är ett liv i Miami värt mer än ett liv i Katmandu?

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00