"Det tysta godkännandet är värst"

"Denna taxi är en diskrimineringsfri zon", deklarerar Thomas Brunells bil. Tills vidare deltar bara ett av stadens taxiföretag i antidiskrimineringskampanjen.

Taxin har alltid varit en plats för lättsamt småprat mellan förare och kund. Men någonting hände efter riksdagsvalet 2015 där Sannfinländarnas skrällde med besked. Författaren Thomas Brunell som kör taxi på deltid trodde först att han bara inbillade sig.

– Men det var en dramatisk skillnad. De sexistiska och rasistiska kommentarerna hade blivit rumsrena och folk malde på om än det ena, än det andra här i bilen. Det kändes allt mer obehagligt, säger han.

Då fattade han sitt principbeslut om nolltolerans.

– Jag beslöt mig för att alltid säga ifrån. Vänligt förstås, men så att jag gör det klart att jag är av annan åsikt, säger Brunell.

Han minns särskilt en hårfrisörska som steg på i Kampen. Hon hade knappt hunnit spänna fast säkerhetsbältet förrän pratet om de eländiga invandrarna startade.

– Hon var otroligt rasistisk. Den gången höjde jag faktiskt rösten och sade att jag är både homosexuell och finlandssvensk och snart kan jag inte andas i det här landet. Hon blev helt flat.

Först infann sig en obekväm tystnad, men sedan började de prata om saken.

– När hon steg av kände jag att hon hade mjuknat. Vi hade närmat oss varandra.

Man ska inte behöva stå ut med vad som helst, menar Thomas Brunell. Bild: Cata Portin

"Lyssna mer"

Thomas Brunell tror inte på ytterligheter. För honom betyder att "säga ifrån" aldrig att gå till angrepp eller att anklaga någon.

– Man måste sträva efter att behålla den mänskliga värmen och ha lite humor. Annars kväver man alla diskussionsmöjligheter.

I det hårdnade samhällsklimatet är det lätt att halka ner i verbala skyttegravar, och Brunell säger lite ledset att många som ser sig själva som öppna och toleranta pratar på som om de vore allt annat, också i taxin.

– De som kämpar allra hårdast mot rasismen gör ibland sig själva skyldiga till lika fräcka övertramp som "motståndarna". Ibland hör jag också finlandssvenskar kritisera finskspråkiga på ett obehagligt sätt. Det är ett verkligt trist diskussionsklimat vi har hamnat i.

Klistermärke mot rasism

Sedan mars månad har hans bil ett stort klistermärke på dörren som meddelar passageraren att detta är en diskrimineringsfri zon. Märket är kanske en liten gest, men den har stor betydelse för många.

Initiativet kom från Justitieministeriet och Brunells arbetsgivare Helsingin Taksipalvelu var genast med på noterna och lät klistra märket på alla sina bilar.

– Min chef Tuomo Halminen har försökt uppmuntra andra företag att delta men tills vidare är vi mig veterligen den enda Helsingforsfirman som står för det här löftet.

Enligt Brunell sänder kampanjen också en viktig signal till de förare i bolaget som har invandrarbakgrund.

– Många av dem har vant sig vid rasistiska kommentarer. Den här kampanjen sänder en viktig signal till dem om att det inte är rätt. Man ska inte behöva stå ut med vad som helst.

Taxiresor blir poesi

Samtidigt är han glad över den unika möjligheten att komma så nära folks vardagliga samtalsämnen. Av någon anledning är det många som frikostigt öppnar sitt hjärta för taxichauffören.

– Man blir både biktfader och psykolog ibland, säger Brunell och skrattar.

Mötena i taxin har också gett honom skrivarglädje, och nästa poesibok handlar faktiskt om en taxiförares vardag i Helsingfors.

– Fast karaktärerna är naturligtvis helt fiktiva, intygar han.

Läs mer om kampanjen här.

Profil

Thomas Brunell

Ålder: 50.

Bor: i Vallgård, Helsingfors.

Gör: Författare, poet och taxiförare på deltid.

Aktuell med: Diktboken Li Berlin som utkommer i höst på förlaget Ellips. Jobbar på en ny bok med poetiska texter som baserar sig på taxiverkligheten i Helsingfors.

Intressen: Skönlitteratur. Har alltid flera böcker på gång och läser just nu Känslornas mysterier av Peter Mickwitz och Färdas (in och ut ur bilden) av My Lindelöf.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00