Det svajar länge på börserna

Var och när tar de stora och dramatiska orden slut som pressen, analytikerna och politikerna använder sig av då det handlar om ekonomi?

Inför börsernas öppnande i Helsingfors och Stockholm måndag morgon talade analytiker om fullt kaos och om utsikter som i många fall tyder på fritt fall.

Visst kunde man läsa kommentarer som gav vid handen att de första reaktionerna kommer att vara överdrivna och att läget väntas lugna ner sig efter en inledande nedgång. Men den här typen av analyser kom först senare i texterna som bisatser. Den läsare som inte orkade så långt hade hunnit bli ordentligt uppskärrad.

Precis som väntat gick börsen ned i Helsingfors på måndagen. Efter en timmes börshandel var generalindex cirka minus fem jämfört med den senaste börsdagen. Mitt på dagen var minuset 5,7. Senare på eftermiddagen fortsatte nedgången så att generalindexet visade minus 6,99 procent klockan 17.00. Den senaste gången börsen upplevde en liknande nedgång var i kölvattnet på eurokrisen för fem år sedan. De största nedgångarna drabbade bland annat Metsä Board B minus 13,43, Outokumpu med ett minus på 13,28 och UPM minus 10,25. Vinnarna på måndag var gruvbolagen Sotkamo Silver plus 14,53 och Endomines plus 12,27.

Då man ser på siffrorna på börserna i de övriga Europa, de länder som inte firade midsommar fredagen den 24 juni, har utvecklingen lugnat ner sig. Visserligen är det bara börsen i Tokyo som svängt till ett plus, det vill säga plus 2,39. Frankfurt generalindex visade minus 2,02 och London ett minus på 1,83.

De analytiker och kommentatorer som i stället för att använda begreppet fullt kaos talade om en lång tid av fortsatt osäkerhet och svajighet kommer sannolikt mycket närmare sanningen. Men ordet svajig är inte speciellt uppseendeväckande eftersom börserna har varit nervösa mycket länge på grund av centralbankernas nollräntepolitik och det fortsatt osäkra ekonomiska läget i världen.

Dramatiska rubriker får publiken att läsa finansnyheter eftersom folk är mycket rädda att det verkliga kaoset upprepar sig från tiden kring och efter finanskrisen 2008. Men det finns en tydlig skillnad mellan då och nu.

Orsakerna till den djupa krisen för åtta år sedan, som fortfarande har stora effekter på ekonomin, var ekonomiska och hade med en långtutdragen överskuldsättning att göra. Orsakerna till dagens händelser är huvudsakligen politiska.

Det att orsakerna är politiska innebär att politiska utspel väntas ha en stor betydelse för vad som händer på börserna och hur valutakurserna utvecklar sig under den närmaste tiden. Den här effekten syns sannolikt redan tisdag och onsdag då EU-ländernas ledare håller toppmöte i Bryssel. En enighet om en klar linje och hur processen ska fortsätta kan lugna marknaderna och tvärtom. Detsamma gäller toppolitikerna i Storbritannien. Den nuvarande handfallenheten och osäkerheten ökar nervositeten på finansmarknaden.

Det finns många aktörer på finansmarknaden som kan dra nytta av nervositeten. Till dem hör säkerligen några av de riktigt mäktiga Brexit-anhängarna som var med och finansierade kampanjen.

Den holländsk-brittiska författaren Joris Luyendijk (mannen bakom boken Simma med hajar) skriver på kultursidorna i Dagens Nyheter om att det var en handfull hedgefondschefer och mäklare som var med och finansierade kampanjen tillsammans med miljardärerna som kontrollerar kvällstidningarna The Sun och the Daily Mail och morgontidningarna the Daily Express och the Times of London. De här tidningarna hjälpte lämna sidan genom att driva kampanjen åt dem. Det är tidningarna hör till dem som varken skyr överdrifter eller till och med lögner om det blir klirr i kassan.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00