Det omöjligas konst i att förstå rysk retorik

Bild: Wilfred Hildonen

Det finns inga Rysslandsexperter, bara olika grader av okunnighet. Orden är den amerikanske diplomaten och sovjetkännaren Charles Bohlens. Bohlen dog 1974, men hans uttalande stämmer också i dag.

Relationerna mellan EU och Ryssland har nått något av en bottennivå efter att både EU och USA hotar med nya sanktioner då Ryssland först förgiftat och sedan fängslat och dömt oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrovs hot om att vid behov bryta relationerna med EU helt har visserligen mildrats lite, men någon hjärtlighet mellan parterna finns det inte.

Utrikesminister Pekka Haavisto var under sitt besök i S:t Petersburg och sitt möte med Lavrov i måndags noga med att understryka att Finland tillhör EU. EU:s ställningstaganden är alltså också Finlands, påpekade Haavisto för en Lavrov som försökte förklara att Ryssland inte har problem med enskilda EU-länder, bara med unionen som sådan.

Som exempel på en bilateral relation utan problem lyfte Lavrov fram förhållandet mellan Finland och Ryssland. Och sant är att relationerna med Ryssland är betydligt viktigare för Finland är för de flesta andra EU-länder. En lång gemensam gräns, en gemensam historia och en speciell relation under sovjettiden går det inte att stryka ett streck över. Handeln med Ryssland är viktig för vårt näringsliv och många miljöproblem måste vi försöka lösa tillsammans, det gäller till exempel utsläpp i Finska viken.

Det var viktigt att Haavisto satte ner foten och inte lät Lavrov slå in någon kil mellan ett välvilligt Finland och ett fientligt EU. Samtidigt är det bara att hoppas att allt tal om att handeln fortsätter oberoende av politisk oenighet faktiskt håller.

EU är en viktig handelspartner för Ryssland och Ryssland är en viktig handelspartner för Finland. Bara med Tyskland och Sverige är vår handel livligare än med Ryssland. Då det gäller export ligger Ryssland femma och I fjol backade exporten österut med en femtedel. Det beror i första hand på sviktande rysk ekonomi och stängda gränser till följd av coronapandemin.

Den ryska ekonomin visar nu svaga tecken på uppgång precis som ekonomin i Finland. Ryssland utgör en stor marknad för finska varor, de finländska investeringarna i Ryssland uppgår till miljarder och mätt på alla sätt är Finland större än sin egentliga storlek på den ryska marknaden. I det vardagliga samarbetet företag och människor emellan har det inte uppstått några större problem trots hotfulla uttalanden i stormaktspolitiken.

Problem uppstår om sanktioner från ett håll ger upphov till motsanktioner från ett annat och regler och direktiv gör det omöjligt att idka handel. Den politiska retoriken i sig skrämmer inte näringslivet, men knappast glädjer de hårda orden heller någon.

En gammal sanning är att det är längre från Bryssel till Moskva än vad det är från Helsingfors till Moskva. Därför är det viktigt att hålla alla kanaler för diskussion öppna, precis som hittills.

Att Ryssland anser att de dåliga relationerna till EU går tillbaka till annekteringen av Krim 2014 och de sanktioner från västligt håll som följde på den är inget som förvånar. Det som förvånar mera är att man i Ryssland inte inser att sådant som först förgiftningen och sedan fängslandet av Aleksej Navalnyj får väst att reagera.

Ett av de verkligt stora projekt som drabbats av sanktionerna och som det nu vilar mörka moln över är gasröret Nord Stream 2. Det är nästan färdigbyggt, men ändå långt ifrån klart för gastransport. För Ryssland är gasröret både en fråga om politisk prestige och om ekonomi, om att få en marknadsmässig avsättning för den ryska gasen.

Ordet finlandisering är inte längre aktuellt. Finland ställer sig politiskt till Ryssland på samma sätt som resten av EU. Men låt oss hoppas att samarbetet på gräsrotsnivå kan fortsätta att fungera och att trafiken över östgränsen kommer i gång igen småningom. Det finns kanske inga Rysslandsexperter, men Finland är ett av de länder där okunnigheten är lägst.

Katarina Koivisto Administrativ redaktionschef

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning