Det nödvändiga vetot

FN har fungerat i 73 år och trots många tillkortakommanden har organisationen uträttat mycket.

Förenta Nationernas generalsekreterare Antonio Guterres är en pragmatisk man. Då han i juni besökte Finland stod reformen av säkerhetsrådet inte på agendan. Guterres vill effektivera FN, men strukturerna är definierade i FN-stadgan som medlemsländerna bara enhälligt kan ändra på.

Säkerhetsrådet är FN:s viktigaste politiska organ. De femton medlemmarna kan fatta operativa beslut om att skicka trupper till en oroshärd eller införa sanktioner – förutsatt att de fem permanenta medlemmarna inte röstar emot.

Frågan om varför Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien eller USA ska få blockera beslut dyker regelbundet upp. FN kritiseras för att man inte gjort tillräckligt i Syrien, Ukraina eller Palestina. Det är fråga om realpolitik: man erkänner att organisationen är stark bara om de fem länderna får förhindra beslut som inte passar dem. Under de senaste åren har Ryssland flitigast använt sig av vetot.

Det är sant att de fem permanenta medlemmarna är en återspegling av hur världen såg ut 1945. Då man grundade den nya världsorganisationen ville man undvika de misstag som fick Nationernas Förbund på fall – och därför fick vissa medlemsländer mera makt än andra. Problemet är att världen har förändrats. FN:s näst största nettobetalare Japan, det växande Indien, hela Afrika och Latinamerika är utan permanent plats med vetorätt.

G4-länderna (Indien, Japan, Brasilien, Tyskland) aspirerar på en plats och försöker hålla diskussionen i gång. Italiens förslag om att EU skulle få en plats i rådet har inte fått gehör. Det finns många kvistiga frågor: vilket land skulle representera Afrika i säkerhetsrådet – det folkrika Nigeria, det utvecklade Sydafrika eller det största arablandet Egypten? Dels har man inte kommit fram till hur den nya modellen skulle se ut, dels måste det vara ett konsensusbeslut med alla 193 medlemmar ombord för att ändra på FN-stadgan.

Eftersom det verkar svårt att slopa vetorätten eller att förstora säkerhetsrådet med flera permanenta medlemmar har en diskussion initierats om att begränsa vetorätten – till exempel i fråga om krigsförbrytelser. Det skulle vara fråga om ett slags frivilligt åtagande av de permanenta länderna att inte använda vetot. En modell som bland annat Finland har stött är att utvidga rådet med nya permanenta medlemmar – men utan vetorätt.

FN kritiseras ofta, liksom den realpolitik som säkerhetsrådets sammansättning bygger på. Men faktum är att länderna som sitter i säkerhetsrådet tar sin uppgift på allvar. Det lönar sig att vara med; då Sovjetunionen bojkottade rådet 1950 beslöt rådet att ge FN-mandat åt Sydkorea i kriget mot Sovjetunionens allierade Nordkorea. Efter det har inget land bojkottat säkerhetsrådet. USA har lämnat Unesco och människorättsrådet, men inte säkerhetsrådet.

FN har fungerat i 73 år och trots många tillkortakommanden har organisationen uträttat mycket. Agenda 2030 är ett mäktigt dokument. Nästan femhundra finländska fredsbevarare deltar i FN:s operationer. Det är i vårt intresse att stödja FN, samtidigt som vi öppet diskuterar hur vi kan effektivera organisationen.

Erik af Hällström Ministerråd vid Finlands ambassad i New Delhi.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00