"Det moderna Estland behöver EU och Nato"

Att Estland blev självständigt 1918 gav oss en god grund att bygga vårt samhälle på efter att vi blev självständiga igen efter Sovjettiden, säger Erkki Bahovski.Bild: Andras Kralla

Att Finland stod upp mot Sovjetunionen 1939 medan Estland inte gjorde det präglar både relationen mellan Finland och Estland och de bägge ländernas relation till dagens Ryssland.– Estland behöver Nato, säger Erkki Bahovski på Internationella centret för försvar och säkerhet i Tallinn.

Estland förklarade sig självständigt den 24 februari 1918, drygt två månader efter Finland. Precis som för Finlands del bekräftades självständighetsförklaringen i och med fredsfördraget i Tartu 1920. De följande 100 åren gick de två ländernas historia ändå i olika riktningar.

Den estniska självständigheten varade den gången bara drygt 20 år. I augusti 1940 annekterade Sovjetunionen landet efter att ha först ha ockuperat det. Estland, liksom de övriga baltiska länderna Lettland och Litauen blev då sovjetrepubliker.

– Under de självständiga åren byggde Estland ändå upp ett demokratiskt system, det hade vi stor nytta av när vi 1991 förklarade Estland självständigt igen efter sovjettiden, säger Erkki Bahovski.

Bahovski jobbar på Internationella centret för försvar och Säkerhet ICDS i Tallinn och är chefredaktör för centrets tidning Diplomaatia. Han jämför Finlands och Estlands agerande då andra världskriget bröt ut och konstaterar att länderna är spegelbilder av varandra.

– När man i Finland ser på Estland så ser man spegelbilden av vad som hänt ifall man inte satt sig upp och valt att ta strid mot Sovjetunionen. Estland kan å sin sida se på Finland och se spegelbilden av vad som hänt om man valt att kämpa mot Sovjet, säger han.

I Estland kommer man fortfarande ihåg president Mauno Koivistos offentligt njugga inställning till Estlands självständighetssträvanden 1990 och 1991.

Skillnaden i agerandet 1939 har präglat förhållandet mellan Finland och Estland och också först Sovjetunionens, senare Rysslands förhållningssätt till de båda länderna, anser Bahovski. I officiella sammanhang talar man gärna om broderfolk och de goda relationerna länderna emellan, men medaljen har också en annan sida, påpekar han.

– I Estland kommer man fortfarande ihåg president Mauno Koivistos offentligt njugga inställning till Estlands självständighetssträvanden 1990 och 1991, liksom vi minns dåvarande utrikesminister Erkki Tuomiojas (SDP) okunskap och uttalande om att det inte visas nyheter på ryska i Estland, nämner Bahovski som exempel.

Men man ska också minnas att 1 000-tals ester var med och slogs mot sovjetarmén på finländarnas sida under andra världskriget, påminner han.

På det stora hela är relationerna ändå goda, anser Bahovski. Att båda länderna numera hör till EU skapar en enhetlig marknad och en fri rörlighet. Det utnyttjar många ester som jobbar i Finland, men också många finländare som väljer att etablera sig i Estland.

Under Estlands första år av självständighet efter sovjeteran kom också mycket hjälp från Finland. Både organisationer och privatpersoner skickade kläder, elektronik och annan utrustning söderut över Finska viken. Hjälpen var då välbehövlig, sedan dess har den estniska ekonomin utvecklats snabbt.

Nato är en trygghet

I dag ser Bahovski den största skillnaden i att Estland är medlem av Atlantpakten Nato, medan Finland valt att stå utanför.

– Jag förstår Finlands inställning. Ni har en lång erfarenhet av vad det innebär att vara granne till först Sovjetunionen och nu Ryssland.

Vid den nya estniska självständigheten 1991 var det en orealistisk tanke att Estland skulle kunna bli medlem av Nato, anser Bahovski. Men efter terrorattackerna i USA den 11 september 2001 gick det lättare, USA behövde då alla allierade landet kunde få. Estland blev medlem 2004.

– Det är alldeles klart att Nato är bra för Estland, se bara på händelserna i Ukraina och på Krim och Rysslands agerande där.

Bahovski anser att Estlands situation skulle vara betydligt mera komplicerad utan ett Natomedlemskap. Han jämför med Turkiet och frågar sig vad som hänt om esterna, utan Nato, råkat skjuta ner ett ryskt jaktplan eller om Rysslands ambassadör blivit mördad i Tallinn.

Nato var en trygghet också 2007 då Estland och Ryssland råkade i luven på varandra när den estniska regeringen ville flytta en bronsstaty av en rysk soldat. Under den så kallade bronsnatten tog ryssar och ester ihop i Tallinn i en symbolisk tvist kring soldatens betydelse.

Ser man på många andra tidigare sovjetrepubliker har det varit mycket svårare, flera länder är i dag diktaturer och har svårt med sina nya statsskick.

Utvecklingen i Estland har hur som helst gått snabbt. I dag är landet en föregångare då det gäller it och att vara ett papperslöst samhälle. It och datasäkerhet har också varit bärande teman under Estlands första halvår som EU-ordförande. Att det gick så snabbt att bygga upp Estland förklarar Bahovski med att man hunnit skapa en viss demokratisk tradition under de 20 första självständighetsåren.

– Ser man på många andra tidigare sovjetrepubliker har det varit mycket svårare, flera länder är i dag diktaturer och har svårt med sina nya statsskick.

Ryska språket behövs

Sovjettiden är långt ifrån glömd i dagens Estland, speciellt Stalins regim talas det mycket om, det var råa tag då. Diskussionen försvåras av att många av dem som hade maktpositioner i sovjetrepubliken Estland fortfarande lever och dessutom har viktiga positioner, bland annat inom näringslivet, påpekar Bahovski.

Tiden under sovjetiskt styre förde i alla fall med sig något gott, ett väl fungerande, gratis, bra skolsystem, tycker Erkki Bahovski. Man satsade mycket på matematik, fysik och kemi och utbildade gärna ingenjörer för den sovjetiska industrin. Också den gratis hälsovården och de stora sjukhusen som delvis var dimensionerade efter krig lägger han på pluskontot. Fast i dag vet ingen vad man ska göra med de stora byggnaderna.

Den unga generationen i Estland i dag hyser inte heller några antipatier mot Ryssland och det ryska.

– I dag är det nästan så att den ryska minoriteten i Estland är i ett överläge i och med sina språkkunskaper. Ryssland är bland annat en viktig handelspartner för Estland.

Dagens säkerhetspolitiska läge runt Östersjön bekymrar inte Bahovski speciellt mycket. Enligt hans analys är Ryssland inte tillräckligt starkt för att på allvar kunna utöva någon makt i Finland eller i Baltikum. Ryssland är inte lika starkt som Sovjetunionen var och den ryska utrikespolitiken är mera reaktiv än proaktiv, tycker han.

Många herrar

Den 24 februari 1918 utropades republiken Estland.

En provisorisk regering bildades då under ledning av Konstantin Päts.

Redan dagen därpå ockuperades landet av Tyskland, som erhållit Estland från Ryssland i den senare ogiltigförklarade freden i Brest-Litovsk.

Efter det tyska nederlaget i första världskriget i november 1918 lämnade tyskarna Estland och några dagar senare invaderades landet av ryska trupper.

Under 1919 utkämpades det estniska frihetskriget mellan den ryska Röda armén och estniska trupper med stöd av bland andra finska frivilliga.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00