Det här handlar Handkedebatten om

Peter Handke i sin trädgård i Chaville utanför Paris. Bild: Francois Mori

Valet av årets Nobelpristagare i litteratur utlöste en hätsk polemik, där Peter Handke har kallats för såväl folkmordsförnekare som krigshetsare. Men i debatten finns både otydligheter och missförstånd. Här är några av tvistefrågorna.

När Svenska Akademien tillkännagav Peter Handke som årets Nobelpristagare var det enligt ledamöterna på litterära meriter. Men valet utsattes genast för skarp kritik, på grund av Handkes roll under krigen i det forna Jugoslavien. Han har fördömts av en lång rad författare, journalister samt av amerikanska och svenska Pen.

Men det finns också de som menar att debatten bygger på felaktigheter och tolkningsfrågor utan enkla svar. En av dem är Thomas Steinfeld, tidigare kulturchef för Süddeutsche Zeitung, i dag professor i kulturvetenskap vid universitetet i Luzern, Schweiz.

– Jag är förvånad över våldsamheten i debatten. Ju längre tiden går desto hårdare blir den. Jag tror det har att göra med att det finns allt fler människor som inte längre har någon aning om vad Jugoslavienkrigen var, säger han och fortsätter:

– Man borde tillämpa grundläggande filologiska normer. Det som påstås måste kunna bevisas i text och det sker inte. I stället påstås helt vilda saker.

Organisationer som Srebrenicas mödrar hävdar dock att Handke på olika sätt har ifrågasatt och rättfärdigat ett folkmord. Samtidigt har omkring 120 tyskspråkiga författare, förläggare och översättare försvarat Handke i ett upprop, där man skriver att kritiken mot författaren "nästan bara består av hat, förtal och snedvridna citat".

Handke gör inte mycket för att räta ut frågetecknen kring sina olika motstridiga uttalanden. Efter all svidande kritik har författaren sagt att han aldrig mer ska prata med journalister. Nyligen gav han ändå en intervju i tyska Die Zeit, där han hävdade att hans sympati för Jugoslavien grundar sig i motståndet mot Nazityskland.

– Inte ett enda ord av det jag skrivit om Jugoslavien kan fördömas, inte ett enda. Det är litteratur. Jag är jugoslav via min mors sida … Om man nu ordar om Serbien med mig är det oredligt. Jag for dit för Jugoslaviens skull, säger han.

Här är exempel på vad Handke anklagas för.

Sägs förneka folkmord

En av de tyngsta invändningarna mot Handke är att han sägs ha förnekat folkmordet i bosniska Srebrenica 1995, då över 8000 muslimska män och pojkar dödades. I en debattartikel i Dagens Nyheter skrev Carsten Jensen dagen efter Nobelbeskedet att Handke är en "öppen förespråkare av folkmord och utrotning. Han hyllar blodutgjutelse och naken, rå brutalitet".

Den amerikanske journalisten Peter Maass skrev också han i DN att Handke är en konspirationsteoretiker i fråga om det bosniska folkmordet, vilket han tycker syns i en artikel i Libération där Peter Handke sammanfattade sina åsikter 2006.

Där skrev Handke bland annat: "Sant: Det existerade oacceptabla läger mellan 1992 och 1995 på de jugoslaviska republikernas mark, särskilt i Bosnien. Men låt oss sluta att i våra huvuden automatiskt koppla dem till bosnienserberna: det fanns också kroatiska och muslimska läger, och brotten som begicks där och där, ska och kommer att bli dömda vid tribunalen i Haag. Och slutligen, låt oss upphöra med att koppla samman massakrerna (av vilka – i plural – de i Srebrenica i juli 1995 verkligen är de överlägset mest avskyvärda) med serbiska halvmilitära styrkor."

Handke använder alltså inte ordet folkmord. Enligt Thomas Steinfeld har det en historisk förklaring.

– Fram till mitten av nittiotalet var ordet folkmord, framför allt i Tyskland, enbart reserverat för Förintelsen. När Tyskland skulle gå med i krig mot Serbien försköts betydelsen av ordet till Serbien för att legitimera den första tyska krigsinsatsen efter andra världskriget. Det är det Handke försöker undvika.

– Han är i grunden antifascist, det finns många belägg hos honom för det. När han av antifascistiska skäl undviker ordet folkmord tolkas det nu som att han har förnekat det, säger Steinfeld och menar att det är det största missförståndet om Handke.

Kontroversen kring Peter Handke fortsätter. Bild: Francois Mori

Inte heller folkmordsforskaren Kjell Magnusson hittar något bevis för att Handke har förnekat folkmordet. Han anser själv att massakern inte borde ha klassats som ett folkmord, utifrån kriterierna i folkmordskonventionen – men understryker att det inte handlar om att trivialisera grymheten. Både han och Steinfeld har fått mothugg för de åsikterna.

Anses relativisera massakrerna

Kritiker menar att Handke relativiserar massakern i Srebrenica. Peter Maass tycker att författaren "jämställer extremt få med väldigt många, och underlåter att erkänna att kriget faktiskt startades av serberna och Milošević". Men frågan om vem som startade kriget är långt mer komplicerad än så, enligt Kjell Magnusson.

Thomas Steinfeld hör till dem som inte tolkar det som att Handke relativiserar, eftersom han på flera ställen nämner att den grymmaste bland massakrer var den i Srebrenica. Svante Weyler argumenterar dock i en debattartikel i DN för att Handke vägrar att ens leta efter sanningen om skuldfrågan i Balkankriget och att han därigenom relativiserar: "Alla har angripit varandra, varje massaker på den ena sidan motsvaras av en massaker på den andra, ingen är mer skyldig än någon annan", skriver Weyler om hur han tolkar Handkes inställning.

Besökte Miloševićs begravning

2006 höll Peter Handke ett tal på Slobodan Miloševićs begravning, vilket i mångas ögon var ett bevis för att författaren öppet visade sitt stöd för den krigsbrottsåtalade ledaren. I Die Zeit sade Handke nyligen att han närvarade vid begravningen eftersom "hans begravning var också Jugoslaviens".

Tidigare, i den norska tidningen Dagens Näringsliv den 19 september 2014, sade Handke:

– För mig markerade hans död slutet på Jugoslavien. Jag älskade Jugoslavien. Jag är en romantiker, ska man inte få vara det? Ända sedan uppväxten har jag hyst en kärlek till landet som general Tito höll samman trots religiösa och etniska olikheter. Där jag växte upp var slovenerna de enda som kämpade mot nazisterna inifrån det tredje riket. Likafullt vände man dem ryggen då kriget var över.

Steinfeld tycker att det var "en grunddumhet" från Handkes sida att ha deltagit men tror att förklaringen står att finna i faktumet att Jugoslavien var hans sentimentala dröm.

– Han stod inte ut med att landet förstörde sig själv efter 1991–92 och då började han engagera sig.

Anses idealisera Serbien

En av kärnorna i kritiken mot Handke är hans ställningstagande för serberna. Många hänvisar till essäsamlingen En vinterresa på floderna Donau, Sava, Morava och Drina eller rättvisa för Serbien, som Handke skrev månaderna efter folkmordet. Den fördömdes på den tiden som proserbisk. I dag finns flera tolkningar. Karoline von Oppen, forskare vid universitetet i Bath, är en av dem som i essän Rättvisa för Handke? menar att texten var medvetet utmanande – eftersom de tyska tongångarna mot Serbien var så hårda då.

Även författaren Steve Sem-Sandberg har läst texten men han är kritisk:

– Han tar ju tydligt ställning för den serbiska nationen, eller det som då är kvar av det forna Jugoslavien och som då styrs av Milošević, och det är här som det blir väldigt problematiskt, säger han och förklarar att det handlar om det gamla Jugoslavien snarare än Serbien.

– Det är ju också befängt, för det gick ju inte att stoppa ett land från att gå ut ur en federation, det var ju dumt, det var idealiserat alltihopa, säger han.

Handke frågade själv om det inte var oansvarigt att komma dragande med det lilla lidandet i Serbien "medan på andra sidan gränsen det stora lidandet härskar, det i Sarajevo, Tuzla, Srebrenica och Bihać, jämfört med vilket serbiska bekymmer är intet?". Samtidigt tyckte han att EU och Nato ensidigt beskyllde Serbien för krigen, enligt Thomas Steinfeld. Handke ville bli ett slags journalist som visade den andra sanningen, som han menade förtegs.

Problemet är dock att han inte är någon journalist, menar Steinfeld.

– Han skulle ha åkt till Bosnien också, för i Serbien var det inte krig då. Det utspelades i Bosnien men där var han inte. Problematiken uppstår genom det han inte gör och det han inte säger.

Thomas Steinfeld citerar Handke i en intervju i Svenska Dagbladet 2017 om vad Handke sade på Miloševićs begravning.

"Världen, den så kallade världen, vet allting om Jugoslavien, Serbien. Världen, den så kallade världen, vet allting om Slobodan Milošević. Därför är den så kallade världen frånvarande i dag, och inte bara i dag, och inte bara här. Den så kallade världen är inte världen. Jag vet, att jag inte vet. Jag vet inte sanningen. Men jag ser. Jag hör. Jag känner. Jag minns. Jag frågar".

I den norska tidningen Dagens Näringsliv den 19 september 2014 om varför han talade på Slobodan Miloševićss begravning och besökte hans grav.

DN: Frågade du om massakern i Srebrenica?

– Inte förrän efter många år. Det var liksom inte helt passande tyckte jag. Men för omkring sex år sedan samlade jag mod till mig och frågade några av dem som hade varit med, serber: Dödade ni verkligen så många människor? Vet du vad de svarade? De sade att de skulle ha dödat många fler om de hade fått möjligheten. Det var hämnd. Bosniakiska styrkor hade gått runt i området, sökt upp byar på landet och dödat serber. Det var hämnd, inte folkmord, såsom krigsförbrytardomstolen påstår.

DN: Tycker du att det är ett väsentligt påpekande?

– Det är en skillnad.

Ur Handkes text En vinterresa på floderna Donau, Sava, Morava och Drina eller rättvisa för Serbien. Kjell Magnussons översättning i DN:

”Men är det inte, till sist, oansvarigt, tänkte jag där vid Drina och gör det fortfarande, att komma dragande med det lilla lidandet i Serbien, litet frysande här, litet ensamhet där, med bisaker som snöflingor, mössor, och kajmak [ett slags syrlig färskost], medan på andra sidan gränsen det stora lidandet härskar, det i Sarajevo, Tuzla, Srebrenica och Bihać, jämfört med vilket serbiska bekymmer är intet?”

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning