Det här händer efter Pride

Efter prideparad och parkfest med närmare 100 000 deltagare i Helsingfors under lördagen fortsätter arbetet för lika rättigheter för alla. Föreningen Regnbågsankan vill bland annat skapa trygga rum för finlandssvenska hbtiq-seniorer.

1. Seniorer i kulisserna

Under hösten fortsätter Regnbågsankans arbete för svenskspråkiga hbtiq-seniorer. Föreningen vill motverka ensamhet och skapa en trygg gemenskap för äldre personer som hör till en sexuell minoritet eller könsminoritet och erbjuda trygga former för umgänge. Den 15 november guidar till exempel skådespelaren Riko Eklundh besökare på en regnbågsfärgad resa genom Svenska Teaterns kulisser och korridorer. Guidningen handlar om den del av teaterns historia som berör minoriteten inom minoriteten.

Månaden innan pågår en queerhistorisk månad som människorättsorganisationen Seta och servicen Kultur för alla ordnar tillsammans med olika kulturinstitutioner. Under slutet av oktober och början av november gör bland annat Ateneum, Svenska litteratursällskapet, Helsingfors stadsmuseum, Nationalteatern och Yles Arkivet de finska sexuella och könsminoriteternas historia och kulturarv synliga.

Den som vill delta kan då till exempel dela med sig av minnen eller bilder av hbtiq-historia under #queerhistorikmånad.

2. Translagen

Enligt finsk lag måste en transperson som vill ändra sitt juridiska kön uppfylla fyra kriterier. Personen måste genomgå en medicinsk utredning som bekräftar att ens kön är ett annat än den aktuella beteckningen visar, vara myndig, leva i enlighet med det kön hen anser sig ha och inte kunna få barn. De som kräver en ändring av lagen vill att ett byte av juridiskt kön ska kunna göras genom egen anmälan, utan krav på sterilisering och vara möjlig också för minderåriga.

En ny translag har debatterats i flera år och i fjol sade Europeiska människorättsdomstolen att kravet på sterilisering är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Också FN:s antitortyrkommitté, Europarådet och Amnesty har kritiserat lagen, men Finlands regering har varit ovillig att föra lagarbetet framåt.

3. Blev det en flicka eller pojke?

Frågan om varför vi måste ha reda på personers könstillhörighet debatteras under Suomi Arenan i Björneborg den 19 juli klockan 16–17. Vad har det för betydelse att vi statistikför två kön och markerar dem i personbeteckningarna? Skapar systemet diskriminering? I panelen debatterar Jaana Hallamaa, professor i socialetik och ordförande för den etiska delegationen Etene med Panda Eriksson, forskare, aktivist och ordförande för föreningen Trasek (som arbetar för transpersoners och interkönade personers rättigheter) och Sakris Kupila, läkarstuderande, forskare och vice ordförande för Seta.

4. Frågor till interkönade

Alla barn som föds kan inte definieras i termer av flicka eller pojke för att könet är oklart. Under sommaren kan interkönade som fyllt 15 och deras föräldrar delta i intervjuer och svara på en enkät som samlar information om hur det är att leva som interkönad i Finland. Arbetet sponsras av Justitieministeriet och Utrikesministeriet och avsikten är att samla kunskap för att förbättra interkönades ställning och rättigheter i Finland, men också för att stärka det internationella människorättsarbetet.

Rätten att själv få definiera sin kropp och sin könstillhörighet är en av de centrala frågorna för interkönade. Enkäten och intervjuerna, som görs av en oberoende sakkunnig, Tikli Oikarinen, tar upp frågor om hur interkönade bemötts i vården, i dagvården, i skolan, i hobbyverksamhet, under studierna och på arbetsplatser. De intervjuade kan bland annat berätta hur medicinska behandlingar och vård påverkat dem. Utredningens resultat publiceras våren 2019 och enkäten är öppen till den 31 augusti. Den kan besvaras via webbplatsen för Justitieministeriets databank likabehandling.fi. En svenskspråkig enkätversion öppnas inom kort.

I Finland pågår också projektet Tika (2018–2020) för att stödja interkönade personer och stärka deras mänskliga rättigheter. Inom projektet tar man fram bland annat animationer för barn, guider för interkönade unga och deras familjer. Under projektets gång stärker man sådana nationella och internationella nätverk som kan vara till nytta för interkönade.

5. Toaletter för alla

Under årets prideparad marscherade nio finlandssvenska organisationer tillsammans under samlingsnamnet Svenska hörnan. Nytt för i år är att alla organisationerna också efter paraden förbinder sig att arbeta synligt för att inkludera alla oberoende av sexuell läggning eller könsidentitet i sin verksamhet. I praktiken lovar Barnavårdföreningen, FDUV, Finlands svenska scouter, Finlands svenska skolungdomsförbund, Folkhälsans förbund, Krisjouren för unga, Luckan, Regnbågsankan och Steg för steg att fortbilda sin personal i regnbågsrelaterade frågor. De här organisationerna ska ha en namngiven person med ansvar för att sexuella och könsminoriteter behandlas jämlikt i verksamheten. Organisationerna lovar också arbeta för en tydlig toalettpolitik: i deras lokaler och under evenemang de ordnar på annat håll ska alla – också transpersoner och icke-binära personer – lätt kunna förstå vilka toaletter de kan använda.

6. Välj årets regnbågsunga

Inom juli tar Seta emot förslag på årets regnbågsunga. Den nominerade ska vara under 29 år och ha arbetat aktivt för att förbättra regnbågsungas rättigheter eller främjat deras välbefinnande. Priset delas ut under pridefestivalen i Lahtis i augusti.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00