”Det här är de korttidsanställdas uppror”

2015 motsatte sig löntagarna kortare semestrar och lägre ersättningar för övertids- och helgarbete.Bild: Lehtikuva/Jarno Mela

Ilskan på FFC:s kontor är påtaglig. Upptakten till fredagens massdemonstration är i full gång och atmosfären är elektrifierad.

– Det här är en fråga som förenar alla våra medlemsförbund. På vårt stormöte förra veckan var alla våra 18 medlemsförbund rörande eniga om en sak. Förnedringen av de arbetslösa i det här landet måste upphöra, säger organisationschef Eija Harjula på FFC.

Hur många som kommer att dyka upp på demonstrationen på fredag är än så länge oklart.

– Vi räknar med tusentals demonstranter men hur många det blir återstår att se. Våra medlemsförbund har ordnat med hyrda bussar på olika håll i landet. Alla är välkomna. Det här är inte en demonstration för FFC:s medlemmar utan för dem som solidariserar med de arbetslösa och vill protestera mot regeringens åtgärder, säger Harjula.

Hur bedömer du era chanser att påverka regeringens beslut?

– Det är alltid svårare att påverka lagstiftning som har trätt i kraft än sådana lagar som är under beredning. Därmed är utgångsläget ett annat än 2015 då regeringen ville förkorta semestrarna och sänka ersättningarna för övertids- och helgarbete. Då lyckades vi påverka den slutgiltiga versionen av det konkurrenskraftsavtal som sedan trädde i kraft, säger Harjula.

Tvist om politiska strejker

Utöver FFC:s demonstration är det många fackförbund som har gått in för att punktstrejka på fredagen för att lägga tyngd bakom kraven att regeringens aktiveringsmodell ska skrotas. De politiska strejkerna sätter känslorna i svallning.

– Att utöva påtryckning mot utomstående företag är ansvarslöst och hör inte hemma i ett avtalssamhälle, skrev arbetsgivarfacken i ett pressmeddelande förra veckan.

Arbetsgivarfacken fick flankstöd av professor Seppo Koskinen vid Åbo Universitet som kallade de politiska strejkerna för en föråldrad kvarleva från 1970-talet som borde förbjudas. Koskinen hävdade också att politiska strejker till stora delar har förbjudits i de övriga nordiska länderna.

– Koskinen har fel. Det stämmer inte att de politiska strejkerna är förbjudna i till exempel Sverige och Norge. En professor borde hålla sig till fakta. I till exempel Norge där jag befinner mig just nu är rätten till politiska strejker inskrivna i de centrala arbetsmarknadsorganisationernas kollektivavtal, säger professor Niklas Bruun på Hanken.

– De politiska strejkerna tryggas i folkrätten. Den internationella arbetsorganisationen ILO slår fast att de politiska strejkerna är tillåtna ifall det finns vägande socialpolitiska eller ekonomiska skäl, säger Eija Harjula på FFC.

Medlemsflykt och desperation

FFC:s demonstration och de tillhörande politiska strejkerna har än så länge inte mobiliserat folkmassor från de övriga fackförbunden.

– Massdemonstrationen tyder på en viss desperation från FFC:s sida. Först hoppade FFC av förhandlingarna om regeringens aktiveringsmodell och sedan när beslutet väl är fattat utan deras medverkan så protesterar man vilt mot beslutets konsekvenser, säger Bengt Jansén, tidigare arbetsmarknadsreporter på Yle.

Enligt Jansén är demonstrationen ett sätt för FFC och SDP att mobilisera politisk uppbackning i en situation där SDP tampas med ett sviktande väljarstöd och FFC har det allt svårare att rekrytera nya, unga medlemmar. I december rapporterade Maaseudun Tulevaisuus att FFC och STTK har tappat 56 000 medlemmar de senaste tre åren. Medlemsflykten tvingar facken att se över sina strategier.

– Akava och STTK har ju meddelat att de inte stöder vare sig demonstrationen eller de politiska strejker som är att vänta på fredag. FFC har alltså lämnats ensam i sin kamp, säger Jansén.

FFC:s dilemma handlar om en strukturomvandling där de traditionella fabriksjobben blir allt färre samtidigt som servicesektorn växer och de atypiska jobben med obekväma arbetstider blir allt fler. I en sådan ekvation kan FFC framstå som det gamla gardets bastion som tutar ut budskap som bygger på 1970-talets retorik.

– Det finns en massa heliga kor som man inte får röra i fackförbunden. Ta nu helgjobben till exempel. Jag tror att ungdomar är beredda att flexa med obekväma arbetstider och helgtilläggen på ett helt annat sätt i dag då många affärer är öppna dygnet runt sju dagar i veckan, säger Jansén.

Banderoller och protester

På fackförbundet för teater och media Finland (Teme) är man inne på samma spår men av andra orsaker.

– Våra medlemmar alternerar ständigt mellan korta projektjobb, visstidsavtal och arbetslöshet. De jobbar för fullt och är aktiva hela tiden. Att von oben komma och säga till dem att de måste aktivera sig för att få arbetslöshetsunderstöd är en sanslös tanke, säger arbetslivsexpert Anu Suoranta på Teme.

Enligt Suoranta bygger regeringens aktiveringsmodell på en verklighetsuppfattning där man tror att de flesta har fast anställning medan resten är arbetslösa.

– Regeringen har fastnat i ett föråldrat 1970-talstänk. Det är hög tid att inse att omkring 800 000 människor i Finland har en annan typ av arbetsförhållanden där deltid, tidsbundna utryckningar eller projektarbete hör till vardagen. Korta perioder av arbetslöshet hör till den ekvationen, säger Suoranta.

Kommer era medlemmar att demonstrera på fredag?

– Absolut. Vi ska måla banderoller i morgon. Det handlar inte bara om fackförbundens protest. Det är först och främst de korttidsanställdas uppror.

Tror du att regeringen kommer att backa i frågan?

– Ifall regeringen vill värna om samhällsfreden så måste de backa. Jag har svårt att se hur regeringen kunde nonchalera 130 000 underskrifter på det medborgarinitiativ som kräver att aktiveringsmodellen återtas. Man undertecknar inte en sådan appell bara på skoj, säger Suoranta.

"Faller på sin orimlighet"

Bengt Jansén tror att det finns ett behändigt sätt att rädda samhällsfreden och nå en kompromiss som bägge parter kan leva med.

– Regeringen river knappast upp sitt tidigare beslut. Aktiveringsmodellen har ju godkänts av riksdagen. Lagen är å andra sidan behäftad med en kläm som gör det möjligt att omvärdera innehållet i reformen och korrigera sådant som är svårt att genomdriva, säger Jansén.

Enligt Jansén är det rigorösa kravet på att jobba ett visst antal timmar per månad för att man ska få arbetslöshetsunderstöd en klausul som högst troligt luckras upp.

– Om det inte finns jobb i Suomussalmi så finns det inte. Det faller på sin egen orimlighet att driva igenom krav som är omöjliga att uppfylla i praktiken, säger han.

På tankesmedjan Vasemmistofoorumi ser man hoppfullt på de efterdyningar som är att vänta efter fredagens politiska strejker och FFC:s massdemonstration.

– Medborgarinitiativet ger regeringen möjligheten att retirera utan att tappa ansiktet. Det blir svårt att strunta i en så stark opinionsyttring, säger verksamhetsledare Jukka Pietiläinen på Vasemmistofoorumi.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00