Det globala naturskyddets chef vill stoppa osynliga plastföroreningar

Hälsoargumenten kommer att väga tyngst i naturskyddet framöver, säger Inger Andersen. – Vi vet redan att den som vistas mer i naturen mår bättre och löper mindre risk för kärlsjukdomar och diabetes, och att elever som rör sig i naturen klarar sig bättre i skolan än de som bor i betongdjungeln.Bild: Niklas Tallqvist

Vi måste se över vår konsumtion av plast, också nanoplaster som sköljs ut i naturen när vi maskintvättar. Det säger Inger Andersen som leder Internationella naturvårdsunionen, och det alltmer med hälsoargument.

Precis när världen har fått upp ögonen för mikroplaster dyker nästa miljöproblem upp. Inger Andersen, direktör för 70-årsjubilerande Internationella naturvårdsunionen (IUCN), varnar för nanoplaster.

– Vi måste utmana industrin och kräva att tvättmaskinerna förses med bättre filter, säger hon.

Nanoplaster är extremt små plastpartiklar, osynliga utan mikroskop. De finns bland annat i vissa kläder. Varje gång en fleecejacka tvättas frigörs otaliga nanopartiklar och spolas ut i avloppet. Enligt forskarna kan det röra sig om över 700 000 akrylfibrer för en enda maskintvätt.

Nanoplasterna är ännu mindre än mikroplasterna som uppstår då tomflaskor eller plastpåsar vittrar sönder. Mikroplasterna skadar det marina livet och landar på våra fisk- och skaldjurstallrikar. Nanoplasterna kan gå in i dricksvattnet. Sedan äter och dricker vi upp rester av vårt plastavfall.

– Vi känner inte till konsekvenserna för människan. Hälsoeffekterna är inte till fullo utredda, säger Inger Andersen.

Detta, att människans hälsa äventyras, håller på att bli det globala naturskyddets starkaste argument för att framkalla en förändring. Att människans framfart skadar växter och djur bekommer inte så många, men står vår egen hälsa på spel blir naturvård viktigare, menar Andersen.

– Vi vet att världen är full av kemikalier som skadar vår hälsa, men vi fortsätter att köpa nya produkter ändå. Vi tenderar att inte se särskilt långt framåt, att ta i problemen i sista stund. Därför är det bra om ungdomen ställer krav på att vi ska se lite längre framåt.

Subventionera ekologiskt

Inger Andersen, 59, anser att hennes generation inte har lyckats särskilt bra med naturskyddet. Visst finns där framgångssagor (hon nämner hur havsörnen räddades undan utrotning i Finland på 1970-talet), men överlag går historien om naturens mångfald i moll: arter dör ut i en takt som är tusenfalt snabbare än den naturliga, ekosystem rubbas och omintetgörs, och folk- och konsumtionsökningen pressar biosfärens gränser.

– Vi måste inse att vi lever ohållbart, att vi pressar livet på planeten för hårt. Positivt är att det finns en ökande medvetenhet, säger hon.

Medvetenheten finns, men åtgärderna sackar efter?

– Ja, förlusten av många arters livsmiljöer beror mest på att vi omvandlar naturmiljöer till jordbruksmark och bygger infrastruktur – sådant vi behöver för att leva – på bekostnad av andra arter. Ändå är vi beroende av de andra arterna och levande ekosystem.

Inger Andersen ser jordbruket som en lösning snarare än som en del av problemet.

– Det är dyrare att köpa ekologiskt än konventionellt. Det håller inte. Vi måste skapa incentiv som främjar sådana former av jordbruk som gynnar miljön och biodiversiteten. Bönderna är smarta, de vet att livsmiljöerna måste må bra om de ska få en skörd. Vi måste backa upp miljövänligt jordbruk.

Andersen säger att det inte heller duger att vi konsumerar plast hur som helst.

– Det är skrattretande att vi använder plastpåsar i tio minuter på vägen hem från butiken, och sedan kastar dem. Eller att vi slänger mobiltelefonen så snart den slutar funka. Den är full av värdefullt material, men det blir billigare att köpa ny.

Ingen planet B

Inger Andersen talar för cirkulär ekonomi som ett sätt att minska på avfallet. Hon betonar behovet av infrastruktur för sophantering i utvecklingsländer: 80 procent av all plast som sköljs ut i världshaven kommer via tio floder, mest i Asien.

– De här länderna behöver hjälp för att investera i en hållbar sophantering.

När Andersen säger att hennes generation, med vissa undantag, har misslyckats med miljövården tänker hon på den stora miljökonferensen i Rio 1992, som lyfte miljö och hållbar utveckling på den globala agendan.

– Se hur mycket som har hänt på klimatspåret och hur lite vi har lyckats inom biodiversiteten. Det är tack vare starka ledare och konkreta väderextremer som klimatfrågan har lyft, säger Andersen.

Medan klimatpolitik har blivit stort har naturskyddspolitik förblivit smått. Andersen säger att folk inte ser kopplingen mellan biologisk mångfald och människans välbefinnande.

– Vi har ingen planet B, men det är som om vi inte förstod att ekosystem och atmosfär hänger ihop. Vi inom naturvården har inte lyckats berätta varför artrikedomen är viktig. Vi tar ren luft, rent vatten och mat för givna, men var tror vi den kommer ifrån? Från en artrik natur, förstås. Vartannat andetag vi tar är tack vare skogen, vart annat tack vare världshaven, men vi förorenar båda två.

Andersen vill inte låta som en domedagsprofet, och hon säger att det finns en positiv utveckling också, men "när en art dör ut kommer den aldrig tillbaka".

– Därför är det viktigt att integrera naturskydd i vardagen, att beakta naturen hela tiden.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00