"Det går visst att rädda Centralparken"

I går kväll lade två jurister fram tunga argument för att man visst kan "plocka russinen ur kakan" och rädda Centralparken utan att rita om hela generalplanen. Stadens egna jurister har hittills sagt att det är omöjligt.

Det var i juni som partierna kom överens om den nya generalplanen. I den ingår att stora infartsleder kan byggas om till boulevarder, Malms flygplats förvandlas till ett bostadsområde och Centralparken naggas i kanterna. Men sedan dess har mycket hänt.

Nyligen meddelade Vänsterförbundet att partiet inte kan godta den nya generalplanen. Också politiker inom bland annat De gröna har börjat tvivla. Det har ändå hetat att stadsfullmäktige trots allt godkänner sommarens överenskommelse med hänvisning till att det inte går att skriva om endast en del av planen. I klarspråk: Det är inte värt besväret och fördröjningen att låta nästa fullmäktige avgöra. Kommunalvalet är i april 2017.

Men en utbrytargrupp inom fullmäktige med Thomas Wallgren (SDP) i spetsen tänker annorlunda. De har tagit initiativ till en "Operation rädda Centralparken", som kulminerade på onsdagseftermiddagen i ett möte med toppjurister vid stadshuset och på Kommunförbundet.

På mötet presenterade två jurister som anlitats av fullmäktige sin syn på Centralparksfrågan. Både professorn i miljörätt Kai Kokko och juris doktor, professor Olavi Syrjänen menade att man mycket väl kan rädda Centralparken utan att hela generalplanen måste ritas om.

Nyheten får stadsplaneringskontoret att framstå i märklig dager eftersom deras jurister hävdar att det inte alls går för sig.

Kan bli problem senare

Enligt Thomas Wallgren är slutsatsen efter gårdagens möte att stadsfullmäktiges medlemmar nu vet att de har den juridiska möjligheten att rädda Centralparken. Men ett stort frågetecken kvarstår:

– Om vi går in för den lösningen (att rädda Centralparken) finns det en risk för att någon överklagar till förvaltningsdomstolen och att den betraktar hela processen som ett formfel. Men å andra sidan är det bara en sida av myntet. Samma risk föreligger om vi inte räddar Centralparken. Även då kan någon överklaga till förvaltningsdomstolen och hänvisa till formfel, säger han.

Protesterna mot förslaget till ny generalplan har ökat efter det politiska avtalet i juni. Då demonstrerade stadsborna utanför stadsplanringskontoret på Folkskolegatan. Bild: Lehtikuva/Irene Stachon

Wallgrens egen bedömning är att risken för att folk börjar överklaga till förvaltningsdomstolen är större om man inte lämnar Centralparken orörd. Den bedömningen gör han eftersom frågan har väckt så oerhört mycket diskussion den senaste tiden.

– Men det här är bara min tolkning. Det finns inte några rättsliga prejudikat att luta sig mot, så man kan förstå att juristerna är av olika åsikt. Nu är det fullmäktiges uppgift att väga riskerna mot varandra.

Mikko Aho som är stadsplaneringskontorets chef, tycker att riskerna är klart större om man river upp generalplanen några meter före mållinjen.

– Alla måste få möjlighet att kommentera och informeras om stora beslut som generalplaner. Det är en demokratifråga. Det finns definitivt en risk att förvaltningsdomstolen betraktar förfarandet som ett formfel om man gör så här stora ändringar i generalplanen utan att den återremitteras. Som ämbetsverk är det vår uppgift att informera om de här riskerna.

På mötet i stadshuset deltog representanter för alla stora partier. Också Samlingspartiet, som Wallgren inte lyckades engagera i planeringen av mötet, hade några representanter på plats.

– Sammanlagt var över tjugo ledamöter på plats. Det känns skönt att sitta i en sal där de förtroendevalda verkligen bemödar sig om att sätta sig in i problematiken och höra alla argument. På det sättet är Centralparkstvisten en riktig framgång för demokratin, säger han.

"Stadens gröna ryggrad knäcks." Kaj Lyytinen och Maija Hakanen som hör till centralparkens "storkonsumenter" är mycket oroliga för vad den nya detaljplanen innebär för grönområdet som löper genom hela staden. Bild: Cata Portin

"Ska förbli grön ryggrad"

För ett år sedan berättade landskapsarkitekt Raisa Kiljunen-Siirola på stadsplaneringskontoret för HBL att stadsboulevarden längs Tavastehusleden utgår från att Centralparken också i fortsättningen är ett viktigt friluftsområde och en grön ryggrad som förbinder innerstaden med Vanda. I förlängningen talar man även om Helsingforsparken, ett grönområde som utgår från Gråhara, löper längs Vanda och slutar i Tomtbacka med anslutning till Centralparken.

– I samband med att man dryftar stadsboulevarder vid alla andra stora ut- och infarter blev även Tavastehusleden aktuell. För Centralparken gestaltar man huslängor som löper mellan gatan och grönområdet, och den röda tråden är att skapa miljöer som stöder parken. Parkens betydelse för helsingforsarna är enorm, och generalplanen fäster vikt vid att man kan bygga bra utan att förstöra. Bostadskvarteren längs Centralparken kan bli väldigt attraktiva, sade Raisa Kiljunen-Siirola.

FAKTA

Generalplanen

Ett planeringsredskap som gestaltar framtiden för Helsingfors.

Planen sträcker sig till 2050 och utgår från att antalet invånare ökar från nuvarande 630 000 till 860 000.

Värdet på alla investeringar för att bygga nytt rör sig kring 45 miljarder euro.

Volymmässigt handlar det om att bygga tio gånger Främre Tölö.

Stadsboulevarderna ersätter alla stora utfartsleder i princip ända fram till Ring I.

Ur generalplanen lyfter man upp mindre områden som får detaljplaner. Arbetet tar många år.

En del av nya bostäderna ska byggas på områden som i dag hör till Centralparken, som enligt planen mister 40–50 hektar av sin gröna yta.

Exakta siffror och exakt placering av huskroppar sker i samband med detaljplaneringen. Allt som ingår i en generalplan genomförs inte nödvändigtvis.

Till exempel skulle Stenudden vid Gammelstadsfjärden bli bostadskvarter i en tidigare generalplan, i dag finns beslut att området kvarstår som friluftsområde.

Helsingforspolitikerna diskuterar förslaget i stadsfullmäktige om två veckor.

Fräscht grepp på bostadsmarknaden tilltalar unga

17.5.2019 - 16.03