Det går att vara finländare på olika sätt

Individens bästa måste alltid stå i centrum och valet av integrationsspråk skall vara det som gynnar individen mest. För många betyder detta att lära sig svenska.

Pär Stenbäck lyfter i sin I dag-kolumn (HBL 18.6) fram en viktig fråga: håller Svenskfinland på att förlora en unik möjlighet? Helsingfors stad förutspår att var fjärde invånare i staden har utländsk bakgrund och ett annat modersmål än svenska eller finska 2035. Flerspråkighet är det nya normala. Svenskfinland behöver uppdatera sin "språkstrategi". Det räcker inte längre med att navigera mellan finska och svenska då den språkliga verkligheten har förändrats till ett språkuniversum. Enbart i huvudstadsregionen talas i dag över hundra olika språk. Vad betyder detta för våra svenskspråkiga oaser: dagvård, skola, högskolor och föreningar?

I Luckan ser vi invandring som en möjlighet. Invandring är en del av vårt eget kulturarv. Många av oss har anfäder från olika delar av världen och för svenskspråkiga sträcker sig det språkliga landskapet långt över Finlands gränser. Varför skulle inte våra dörrar vara öppna för nyanlända? Vad blir det av oss som en instängd och sluten grupp – som i krampaktig rädsla försöker hålla fast i vårt språk genom att exkludera andra?

Individens bästa måste alltid stå i centrum och valet av integrationsspråk skall vara det som gynnar individen mest. För många betyder detta att lära sig svenska.

Fungerande integrationsvägar kräver satsningar. Integrationsvägar utvecklas i huvudsak i Finland av det offentliga. Därför är det viktigt att integration på svenska inkluderas genuint i statens och kommunernas strategier och handlingsplaner för integration. Bildningsalliansens och Folktingets påverkansgrupp arbetar gentemot Arbets- och näringsministeriet för att statens nästa integrationsprogram skall ta mer hänsyn till dem som integreras på svenska.

Luckan lanserar i början av hösten en strategi för integration på svenska för huvudstadsregionen. Vår målsättning är att huvudstadsregionens kommuners kommande integrationsprogram beaktar svenska integrationsfrågor bättre. Utöver detta är det viktigt att fonderna skapar en strategi som kompletterar det offentliga samt utvecklar arbetet snäppet vidare. Som en språklig minoritet har vi en unik möjlighet att förstå och värdesätta vikten av ett modersmål. Vi är också ett levande exempel på att det går att vara finländare på olika sätt. Luckan arbetar nu på bred front med att stärka förutsättningarna för att välja svenska i huvudstadsregionen. Vi hoppas att vårt arbete gör att allt fler hittar de svenskspråkiga nätverken. Integration på svenska kräver en gemensam vision, målsättningar och handlingar!

Ann-Jolin Grüne, utvecklingschef för Luckan integration, Föreningen Luckan rf

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Black Friday 2020 – erbjudanden hos Preeco.fi

Mer läsning