Det går att träna bort våldet

– Allt som har som främsta mål att skada kan kategoriseras som våld, också hot och verbala kränkningar, säger Pekka Jolkkonen, psykoterapeut vid Lyömätön Linja. Bild: Leif Weckström

Gemensamt för dem som söker hjälp för våldsamt beteende är en oförmåga att hantera negativa känslor. Spåren leder ofta till barndomen.

I övrigt är det svårt att generalisera – våldsamt beteende förekommer överallt och i alla samhällsklasser, konstaterar ledande psykoterapeuten Pekka Jolkkonen vid föreningen Miessakit. Hos föreningen Miessakits våldsförebyggande arbete Lyömätön Linja är det en liten övervikt på högutbildade män, men det kan ha att göra med att de eventuellt har en större benägenhet att söka hjälp, bedömer Jolkkonen.

Här tar man emot män som tappat kontrollen i nära relationer, eller är rädda för att göra det.

– De flesta tar kontakt då något hänt, då de passerat en gräns. Men det räcker också med att man är rädd för att bli våldsam, att man märker att man inte kan behärska sig. Och så finns det de som kommer efter att ha varit våldsamma i åratal.

Den goda nyheten är att det går att göra något åt saken. Men det gäller att lära sig helt nya sätt att hantera känslor som besvikelse och skuld, eller rädsla för att bli övergiven eller sårad.

– Har man inte lärt sig hantera de här känslorna i barndomen kan ett nära förhållande lyfta fram invanda beteendemönster som är svåra att bryta. I en nära relation är intensiteten en annan än till exempel på arbetsplatsen, och det är också därför det ofta är i de nära relationerna som våldet får utlopp.

Det är inte bara sparkarna och slagen som sorterar under våldsbegreppet, utan också verbalt våld, hot, att ha sönder saker eller att till exempel försöka kontrollera den andra.

– Allt som har som främsta mål att skada kan kategoriseras som våld. Det är det viktigt att vara medveten om.

Empatiträning

Ofta kan det vara små saker som utlöser våldet.

– För den som inte kan hantera ens en liten besvikelse kan en ganska neutral anmärkning från partnern ta enorma proportioner. Då kan våldet skänka en stunds känsla av kontroll, säger Jolkkonen.

I det våldsförebyggande arbetet jobbar man med att identifiera känslorna och sätta ord på dem. Lyckas man med det är man redan en god bit på väg. En annan faktor är empati – förmågan att se andras position och känna medkänsla. Också det kan tränas.

– Det är det vi gör här. Många med våldsproblematik har aldrig lärt sig samtala, förstå känslor och behandla konflikter. Ingen vill ju medvetet upprepa dåliga mönster från barndomen, men har man inte verktygen att handla annorlunda är det lätt hänt att man faller tillbaka på modeller man känner igen.

Utöver det finns förstås samhällets normer för hur män och kvinnor ska vara som kan sätta käppar i hjulet.

– Det finns en mansroll som inte ger särskilt mycket rum för att visa svaghet och prata om känslor. Den modellen är fortfarande ganska stark hos oss, och bidrar för sin del till problematiken, säger Jolkkonen.

Och resultaten – biter empatiträning verkligen på alla?

– Det är klart att våra metoder inte passar alla. En del avbryter för att det är för ångestladdat eller de annars inte förmår förbinda sig till att jobba med sina känslor, till exempel på grund av alkoholproblem. Somliga kommer tillbaka senare, andra inte. Men nog får man ofta känna tillfredsställelsen i att lyckas, att folk faktiskt får hjälp.

Vid föreningen Miessakits Lyömätön Linja i Helsingfors kan man få samtalshjälp för våldsbenägenhet. Samtalshjälpen ges såväl individuellt som i grupp. Tidsbeställning på tfn 09-6126 6212.

Förbundet för mödra- och skyddshem ordnar våldsförebyggande arbete (Jussi-arbete) på ett femtontal orter i Finland. Kontaktblankett finns på nätet.

Vid Maria Akademi kan våldsamma kvinnor få samtalsstöd individuellt och i grupp. Jourtelefon 09-7562 2260. Akademin upprätthåller också virtuella stödtjänster på naisenväkivalta.fi.

Kommunerna är förpliktade till våldsförebyggande arbete och varje kommun ska ha en koordinator som ser till att arbetet fungerar.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning