Det går att äta mat som folk lämnat på uteserveringen

I dag, sista fredagen i november, firas köp inget-dagen. HBL har träffat kulturarbetaren Marcus Stenberg, som förlängde köpstoppet till ett helt år för att få kontroll över sin ekonomi.

Kulturarbetaren Marcus Stenberg övertrasserade sina kreditkort och tog sms-lån för att betala av sina skulder. För att få kontroll över sin ekonomi bestämde han sig för att inte köpa något under ett helt ett år och skrev boken Jag har inte råd, som förutom Stenbergs privatekonomi, också väver in litteratur, film, samhälle och tankar kring reklam. Och om att det är roligt att shoppa.

HBL träffade honom på Göteborgs bokmässa som han besökte för att berätta om det som för många är pinsamt: att misslyckas med sin privatekonomi och vara rädd för att få kronofogden på halsen.

– Jag har gått skrivkurser och länge drömt om att skriva en roman, nu blev det i stället en bok i genren bekännelselitteratur. Det gillar jag i och för sig också, jag har alltid tyckt väldigt mycket om bland annat Carina Rydbergs, Maja Lundgrens och Linda Skugges böcker.

Blogg

Stenbergs berättelse börjar nyårsafton 2015, då han efter att ha maxat sina kreditkort och tagit sms-lån på sms-lån för att kunna betala av sina kort, beslöt sig för att inleda ett år av köpstopp. Samtidigt grundade han också bloggen Sorrow number 5 där han dokumenterade sitt konsumtionsfria år.

På Twitter skrev han: "Är det töntigt att ha en blogg om shopstop? Funderar på att läsa Brodrej och sen försöka själv."

Gunilla Brodrej är en svensk skribent som skrev boken Shopstop – Rapport från ett celibat. Skillnaden mellan Stenberg och Brodrej är att den senare gjorde ett livsstilsprojekt, den förre slutade shoppa av ekonomiskt tvång. Han hade inte råd att göra annat. Stenberg säger att bloggandet gjorde projektet mindre ångestfyllt och gav honom disciplin att fortsätta.

– Jag är en person som jobbar bäst då jag får bekräftelse för mina prestationer och genom att blogga om projektet kunde andra följa med och heja på mig.

Linda Skugge läste bloggen, gillade den och ville ge ut den på sitt förlag Constant reader.

Glad av att shoppa

Hur sätter sig då en ung, påläst person med en magisterutbildning i den här sitsen? Stenberg säger att det delvis handlar om att unna sig, att bli glad av att shoppa och att kreditkort och snabblån gav honom en möjlighet att besöka en samhällsklass han egentligen inte hörde hemma i.

– Jag tyckte att om jag blev 10 procent lyckligare av att köpa en grej, så var det värt det. Klart att det är värt att bli lycklig!

Boken återkommer genom både litterära och filmreferenser till klassamhället och skammen över dålig ekonomi. Stenberg räknar till exempel upp överlevnadsstrategier för den fattiga: "Att planka på bussen, ta socker-, salt och pepparförpackningar från snabbmatsrestauranger, havregrynsgröt är inte bara frukost, trots bacillskräck går det att äta mat som folk lämnat kvar på uteserveringstallrikar, att vissa plagg går att tvätta i vanlig maskin trots att det står 'endast kemtvätt' och så vidare." Han skriver om hur köpstoppet visserligen är tråkigt, men också om hur det lärt honom att uppskatta de plagg han redan äger. Även om han fortfarande kan känna skam över att visa sig i samma plagg hela tiden.

Reklamen styr över oss

Stenberg säger att han som utbildad fotograf också ville utforska reklam och diskutera dess effekt på oss.

– Reklambyråer investerar enorma summor pengar i forskning och för att lära sig hur de ska få oss att konsumera så mycket som möjligt, det är inte alls konstigt att många köper för mer än vad de har råd med. Kicken man får av att köpa något får oss att må bra och det är onaturligt för människan att sluta göra något som bringar välbefinnande.

Reklamen får oss inte bara att shoppa, utan sätter också samhällsnormer.

– När Caitlyn Jenner blir H&M:s frontfigur blir det nyhetsstoff och vi lär oss att det är okej att göra en könskorrigering. Det är bra att tabun bryts och att vi diskuterar vem som får synas i medierna, men det är också otäckt att tänka på makten H&M:s marknadsavdelning besitter. Vad händer om stora normbrytande företaget nästa vecka kommer på att de kan tjäna massor av pengar på att upprätthålla andra normer?

Stenberg talar om hur vår individuella ekonomi är en del av hela samhället och det vi konsumerar och inte konsumerar, våra lån, våra besparingar och investeringar tillsammans påverkar den globala ekonomin. Han säger att folk oftare borde tala om sina löner, lån och arvoden.

– Själv är jag otroligt nyfiken på vad folk tjänar och kunde läsa taxeringskalendern från pärm till pärm.

En annan sak som står honom när om hjärtat är heltidsarbete. Hur maskiner och robotar egentligen borde ha lett till ett samhälle där vi kan jobba mindre, men i stället jobbar vi mer och konsumerar mer samtidigt som vi längtar efter mer tid hemma.

– Själv är jag tjurigt inställd till heltidsarbete. Jag vill inte göra det, samtidigt som jag förstår att det blir svårt att leva den livsstilen jag helst skulle vilja leva utan att jobba och tjäna mer.

Hur gick det sen då? Efter ett år av shopstop trodde Stenberg att han skulle shoppa igen allting han inte köpt under året, men i stället tyckte han att allt var dyrt.

– Jag fick en helt annan inställning till sakers värde. Det som inte förändrades var att jag fortfarande blir glad av att köpa grejer. Jag är en roligare person när jag får shoppa.

”Sälj din gamla bostad före du köper ny!”

Fastighetsförmedlingen Kotijoukkue är på alla sätt nyare, fräschare och mer dynamiskt men gamla goda råd och sunt förnuft är fortfarande en av grundstenarna i bobytarbranschen. Än gäller den gamla devisen att sälja sin gamla bostad förrän man köper ny. Ingen vill bli i fällan mellan två bostäder. 1.11.2018 - 09.42