Det går alltid bättre i Sverige … eller går det?

Bild: Mostphotos

Mycket kan vi lära av Sverige och mycket har Sverige gjort rätt, men allt bör inte kopieras.

Vi finländare älskar att prata om hur fantastiskt allt är i Sverige. Och i nästa mening tycker vi om att sucka djupt och konstatera att men, här i Finland, här går det käpprätt åt helvete. Så suckar vi igen. Jaa, de där svenskarna, de kan nog. Så suckar vi djupt igen och skakar på huvudet.

Och visst är det beundransvärt; under globalt svåra tider växer den svenska ekonomin så det knakar. Våra ungdomar flockas till Stockholms heta arbetsmarknad och sett ut finländskt perspektiv verkar svenskarna lyckas med allt. Men ju fortare det går, desto större blir också riskerna.

De höga och stigande bostadspriserna, speciellt i Stockholm och andra stora städer, är oroväckande. De stigande bostadspriserna ger hushållen ökad tilltro till att deras förmögenhet kommer att fortsätta att växa. Ökat förtroende leder till att man vågar konsumera och ta allt större lån. Man vågar ta lån man inte ens har tänkt betala tillbaka. För man tror att bostadspriserna kommer att fortsätta stiga.

Och visst finns det orsak för bostadspriserna att stiga. Framgång och växande inkomster, stor inflyttning, framtidstro, billiga lånade pengar, en reglerad hyresmarknad och alldeles för litet byggande skapar goda förutsättningar för skyhöga bostadspriser. Men trots att det finns många fundament som kan förklara varför bostadspriserna stigit, finns det också orsak att fundera på om det inte också finns litet luft i priserna.

De svenska hushållen har i snitt stora skulder, och skulderna växer snabbare än bostadspriserna och inkomsterna. Denna kombination är en risk för såväl finansmarknaderna som hela realekonomin. I Sverige har man tagit i bruk vissa så kallade makroprudentiella verktyg som till exempel lånetak och amorteringskrav för att styra skuldsättningen, men frågan är om det här räcker.

De stora skulderna gör de svenska hushållen och hela det svenska systemet känsligt för chocker. En lågkonjunktur skulle sätta Sverige på prov. Vad skulle hända om arbetslösheten plötsligt steg? Hur skulle systemet klara av ett kraftigt fall i bostadspriserna? Och hur väl skulle hushållen klara av märkbart högre räntor? Enligt många beräkningar väl, men riskerna är kännbara.

De svenska hushållen har i snitt stora skulder, och skulderna växer snabbare än bostadspriserna och inkomsterna.

Speciellt de låga räntorna är en sak som gör den svenska situationen intressant. Styrräntan i Sverige är -0,5 procent och centralbanken gör stora stödköp. Den ökande skuldsättningen och konsumtionstillväxten talar för en stramare penningpolitik, men centralbanken har ett prisstabilitetsmandat. Och priserna i Sverige stiger långsamt. I en liten öppen ekonomi är penningpolitiken inte oberoende av den omgivande världens penningpolitik.

Än så länge tuffar det svenska maskineriet på och gynnar också oss. Många finländska unga får en chans i Sverige och många företag främjas av stark efterfrågan i väst. Samtidigt som vi med litet avund i blicken sneglar mot Sverige är det viktigt att inte förblindas. Mycket kan vi lära av Sverige och mycket har Sverige gjort rätt, men allt bör inte kopieras.

Heidi Schauman chefsekonom på Aktia

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39