Det finns hopp

I säkerhet. Meeri Koutaniemi fotograferade Elizabeth Nkere på ett skyddshem för flickor som rymt undan könsstympning i Kenya 2012. Nu arbetar hon för att stoppa könsstympningen, och tar dessutom emot flickor som rymt i sitt hem. Bild: Meeri Koutaniemi

Med närhet och engagemang åstadkommer Meeri Koutaniemi en angelägen utställning, speciellt med bilderna av Elizabeth Nkere, som lyckades rymma undan könsstympning i Kenya.

Meeri Koutaniemi & Arman Alizad

Efter ondskan, Kiasma. Till 26.2.2017.

Efter ondskan på Kiasma presenteras som en utställning av Meeri Koutaniemi och Arman Alizad, eftersom materialet kommit till i samband med deras gemensamma tv-serie Pahan jälkeen, som i åtta delar visar hur människor klarat av svåra upplevelser. Det är ändå i första hand Koutaniemis fotografier som ställs ut.

Gita Mahor och hennes två döttrar utsattes för en syraattack av mannen, eftersom hon inte fött någon son. Gita och den äldre dottern Neetu överlevde, men den yngre dog. För att inte bli hemlös lät modern bli att väcka åtal. Men hon och dottern låter bli att täcka över sina förstörda ansikten. De vill visa att de inte har något att skämmas för.

I Thailand lever flyktingar från militärdiktaturen Burma på en avstjälpningsplats. De plockar ut säckvis med säljbart material ur soporna, där det också hittar den mat de äter. "Jag hittade jobb här", säger en av flyktingarna om den ändlösa sorteringen.

I det här rummet finns också grafik om flyktingskap i världen. Läckert gjorda infotavlor ska ses genom kameran på en smarttelefon, varvid appen Arilyn rör ihop informationen till en svårbegriplig soppa. Nej tack, den appen vill jag inte använda på museet.

Lågmäld ledargestalt

Den mest engagerande delen av utställningen handlar om könsstympning bland massajer i Kenya. Här finns en våldsam bildberättelse om stympningen av Isina och Nasirian. Koutaniemi har fotograferat under själva ingreppet. Men hon presenterar också en hoppfull historia, och här får vi, också på utställningen, bekanta oss lite närmare med den fotograferade.

Elizabeth Nkere lyckades rymma till ett skyddshem som 9-åring, kvällen innan hon skulle könsstympas. I stället för att bli bortgift med en 65-åring kunde hon gå i skola. Nu arbetar hon för att stoppa könsstympningen, och tar dessutom emot flickor som rymt i sitt hem.

Elizabeth Nkere undkom våldet, men inte hotet. I tv-seriens avsitt visar hon inte en gnutta ilska eller hat. Trött är hon. Inte så konstigt med 19 inneboende flickor att ta hand om – och hon har just blivit mor. Man får intrycket att hon är en lågmäld och mild person. Att hon som 20-åring har fått de flesta i sin inbitet patriarkaliska by att lyssna på henne och överge den våldsamma traditionen är otroligt imponerande.

Jag undrar om man kan dra slutsatser av detta, om hur förändringar kan göras. Med godhet, om ni ursäktar det kanhända lite naiva uttrycket. Elizabeth Nkeres insats säger något om hurudana personer som är bra ledare. De som utan större åthävor tar hand om sina medmänniskor. Och se, nästan alla flickor hon tagit hand om vill bli jurister för att kunna hjälpa andra.

Jag skulle gärna ha sett dokumentären om könsstympning på Kiasma, kanske hellre än Koutaniemis och Alizads kortfilm om överlevande efter Utøya-massakern, som visas i Mediateket. Koutaniemi är en superb fotograf, men Nkere kommer ändå inte helt till sin rätt i stillbilder.

Tv-seriens avsnitt har visats på Liv, och fortfarande kan vissa avsnitt ses på Ruutu, men de flesta, inklusive det om könsstympningen, endast på Ruutu+.

Synnöve Rabb Konstredaktör

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning