Det fanns icke rum i härbärget

Bild: Laura Böök

Fler än hälften av de som försökt komma in på ett skyddshem i Helsingfors har mötts av en stängd dörr.

Tröskeln att söka sig till ett skyddshem är mycket hög. Skam, rädsla och en sönderslagen självkänsla bidrar till att många drar sig för att ta det avgörande steget. Alldeles för ofta får de som vågar be om hjälp höra att de inte är välkomna. Platserna på skyddshemmen är redan upptagna.

Speciellt svår är situationen i huvudstadsregionen. Statistik under perioden januari till juni i år visar att 55 procent av de som sökte skydd på ett hem i huvudstaden blev utan plats eller krishjälp. Drygt 100 fullvuxna personer och kring 80 barn. Cirka 160 personer fick en plats under samma period.

Siffrorna gäller för det som kallas det första alternativet, oftast det skyddshem som geografiskt ligger närmast den flyendes hem. I många fall kan klienterna erbjudas plats på ett skyddshem på annan ort i Finland, men statistiken är dyster också då man ser på hela landet. I fjol måste man säga nej till var fjärde sökande i fråga om det första, närmast belägna, skyddshemmet. Frågan är också med vilken resurs en utsatt person, ofta tillsammans med små barn, kan förutsättas resa långa vägar för att få uppleva en stund av trygghet.

I vissa fall erbjuds klienter ett tillfälligt boende på hotell, men det alternativet saknar det skyddsnät och den krishjälp som den utbildade personalen på skyddshemmen erbjuder.

Europarådets konvention om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet trädde i kraft i augusti i fjol. Det ledde till att finansieringen av skyddshemmen flyttades från kommunerna till staten. Finansieringen som i fjol var cirka 11 miljoner euro ska öka med två miljoner euro per år.

Två miljoners ökning per år är för lite, säger Riitta Särkelä, generalsekreterare på Förbundet för mödra- och skyddshem. Fyra miljoner euro skulle krävas för att man ska kunna öka antalet platser på skyddshem till en tillräcklig nivå. Social- och hälsovårdsministeriets förslag till finansiering offentliggörs i början av augusti.

Den finländska statistiken över våld i hemmet är dyster. Enligt EU:s byrå för grundläggande rättigheter, FRA, är finländska kvinnor mest rädda i Europa för att utsättas för våld. Rädslan är befogad, 47 procent av kvinnorna i vårt land har utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. Finland toppar också statistiken i fråga om våld mot personer under 15 år, hälften av de finländska barnen har upplevt fysiskt eller sexuellt våld.

Det är något av högsäsong för våld i hemmet nu. Det är något med ledig tid, de tillåtna ölen och tid för varandra som tyvärr leder till att våldet mot de egna familjemedlemmarna ökar. Då våldsamhet inom familjen på intet sätt är ett nytt fenomen är det minst sagt märkligt att skyddsnätets maskor inte är tätare vävda.

Vi är ju ändå ett land som alldeles nyligen visat att vi kan hantera svåra situationer. Under några månader ordnade vi tak över huvudet och skydd för tiotusentals människor på flykt. Då antalet flyktingar som anländer till vårt land nu minskar och Migrationsverket planerar stängning av upp till 5000 platser frågar man sig om inte en del av de platserna kunde vikas för personer som flyr våld i det egna hemmet.

Micaela Röman Chefredaktör Östnyland till augusti 2016

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning