Det blir ingen järnväg från Finland till Ishavet – samisk aktivist: "inget gör mig så glad som detta"

Från samiskt håll har man riktat hård kritik mot Finlands intresse för en järnväg genom Lappland upp till Kirkenes i Norge. På måndagsförmiddagen blev det klart att Ishavsbanan inte blir av.

– I dag hade inget kunnat göra mig så glad som den här nyheten.

Så twittrade den samiska aktivisten Petra Laiti efter att en arbetsgrupp kommit fram till att den inte rekommenderar några fortsatta åtgärder av Finland i frågan om att bygga den så kallade Ishavsbanan.

Kommunikationsminister Anne Berners (C) önskan om att Finland och Norge skulle samarbeta om en järnväg genom Lappland och upp till norska Kirkenes vid Ishavets kust går således i stöpet.

Samer på både den norska och finska sidan har kritiserat Ishavsbanan, eftersom den skulle korsa flera renbeteslag och -distrikt i Finland och i Norge. De har också påpekat den miljöpåverkan som en järnväg kunde orsaka.

– Jag är verkligen glad att arbetsgruppen som gjorde tilläggsutredningen har kommit till samma slutsats som den första utredningen, nämligen att projektet varken är ekonomiskt eller finansiellt genomförbart, säger Tiina Sanila-Aikio, ordförande för Sametinget till HBL.

Sametinget anser att det varken nu eller i framtiden finns förutsättningar för att gå vidare med järnvägsprojektet. Man menar att Ishavsbanan skulle gå emot grundlagens 17:nde paragraf, där det står att samerna har rätt att bevara sin kultur.

– Om järnvägen byggdes skulle den försvaga den samiska kulturen på ett betydande sätt.

Ishavsbanan skulle ha haft sin ändstation i Kirkenes, som ligger vid Ishavets kust i Nordnorge. Fartygstrafiken på Nordostpassagen, som blir allt isfriare för varje år, har intresserat dem som vill bygga järnvägen. Bild: HBL-arkiv/Ylva Seiff Berge

Den främsta orsaken till att Finland inte bygger järnvägen är för att det inte är ekonomiskt lönsamt, något som en rapport visat redan i fjol.

Arbetsgruppen konstaterar också att man skulle behöva en transportvolym på 2,5 miljoner ton för att kostnaderna för banan ska kunna täckas. Just nu är det orealistiskt med en sådan mängd.

Bild: HBL-arkiv/Maija Hurme

Inkomster från turismen i Lappland skulle inte räcka till för att finansiera bygget av järnvägen. Inte heller är det troligt att det dyker upp privata investerare som är villiga att investera stora summor i järnvägen, står det i rapporten.

För att kunna koppla ihop Ishavsbanan med järnvägsnätet i Centraleuropa, som det varit tal om, borde kapaciteten på Finlands huvudbana bli större. Det gäller speciellt banavsnittet mellan Helsingfors och Tammerfors. Dels skulle det handla om reparationer, dels om att göra sig av med fartbegränsningar.

Om finska myndigheter i framtiden skulle gå in för att bygga Ishavsbanan skulle det räcka 15 år att bli klar.

Läs också:

HBL i Kirkenes - här ska den omstridda Ishavsbanan gå

Ta samernas budskap på allvar – "De vill inte ha någon Ishavsbana"

Globalt med Grüne: Diffusa formuleringar ger kryphål

Svenska Sigtunaskolan lockar med högklassiga studier i anrik och internationell miljö

Intresserad av en internationell gymnasieutbildning och av att testa dina vingar utomlands? På svenska Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket kan det förverkligas under trygga och inspirerande förhållanden som samtidigt öppnar många dörrar. 15.2.2019 - 09.22