"Det blev ett fågelparadis utan att vi riktigt förstod det"

Gustav Strömberg och Christian Strömberg anlade en våtmark på sina marker för att återställa ekosystemets balans. – Det blev ett fågelparadis utan att vi riktigt förstod det, säger Christian Strömberg. Bild: Karl Vilhjálmsson

Att bygga våtmarker för att skapa balans i naturens ekosystem har blivit allt vanligare. Inom projektet Vattenskydd 4K har WWF Finland byggt nio våtmarker i Sjundeå och Ingå och håller på med en tionde. HBL besöker våtmarken Pällas i Degerby i Ingå kommun, som något överraskande blivit lite av ett fågelparadis.

Christian och Gustav Strömberg från Ingå ville ta sitt intresse för naturen ett steg längre. I samarbete med WWF Finland anlade de en våtmark i Degerby i Ingå kommun, som blev klar i september förra året.

– WWF Finland tyckte att den här idén var bra och jag håller på att bli miljögubbe på gamla dagar. Det passar in i vårt liv och det är hemskt trevligt. Vi gillar den här platsen mycket, säger Christian Strömberg och tittar på sonen Gustav Strömberg.

Från början var området en gammal fuktig åkermark. Efter kriget var det vanligt att dika åkrar och skogar för att få en så effektiv skörd som möjligt, vilket torkade ut många av de naturliga våtmarkerna.

– Det är lite som att man återställer miljön till det ursprungliga på det här sättet, säger Gustav Strömberg.

Från markplan är det svårt att tro att våtmarken täcker 2 hektar. I skrivande stund är grundvattnet ovanligt lågt, cirka 50 centimeter lägre än normalt, vilket beror på den extrema torkan den här sommaren har bjudit på.

– Det är bra för om vi får en större terräng suger våtmarken upp vattnet och hindrar regnvattnet från att åka ut, säger Jenny Jyrkänkallio-Mikkola, inlandsvattenansvarig på WWF Finland.

Vid översvämningar på åkrar för vattnet inte bara med sig näringsämnena som är nödvändiga för skörden utan hamnar till slut i de större vattendragen och bidrar till övergödningen.

Påverkar vattenförekomsten

Havsöringen trivs som fisken i vattnet i den närliggande Ingarskilaån när den är ren. Våtmarken motverkar sediment och lera i ån och gör att havsöringen kan föröka sig bättre.

– I Finland har vi många vattenförekomster där vi har hög eller god status. Men här vid kusten är det värre. Havsöringarna i Ingarskilaån är till exempel hotade. Vi vill förbättra förhållandena på insjöar och åar eftersom de är sammankopplade med Östersjön, säger Jyrkänkallio-Mikkola.

Jyrkänkallio-Mikkola säger att största problemet i Ingå är att områdena inte stoppar upp vattnet, vilket innebär att lerpartiklar, fosfor och kväve göder cyanobakterier.

– Det är EU:s vattendirektiv som säger att alla vattenförekomster behöver ha god ekologisk status 2027. Det tar vi på allvar.

Vad innebär en god ekologisk status?

– Ingarskilaån har en god status, men det är för att de gör mätningar på bottendjur, fisk och näringsämnen. Skulle de bara göra mätningar på Ingarskilaåns näringsämnen så skulle den inte ha en god status. Det finns ett stort behov att minska näringsämnena som kommer från jord- och skogsbruk.

I drygt ett år har våtmarken Pällas funnits. Namnet Pällas kommer från en gammal gård i Degerby som tillhör familjen Strömberg.

– När jag var liten svämmade bäcken där vi bor sällan över. Det fanns dessutom kräftor där. Det var rent och man kunde simma i vattnet, säger Christian Strömberg, som är född och uppvuxen i området.

Fungerar som buffert

Våtmarken syftar till att förebygga till exempel översvämningar eller som buffert när det råder extrem torka.

– Vid översvämning eller kraftiga regn samlas vattnet i våtmarken och avges i en jämnare takt vidare. Vid torka, som nu, förvaras vattnet här i våtmarken, säger Gustav Strömberg.

Det ligger mycket planering bakom en våtmark och en del terränger är mer gynnsamma än andra för bygget. Själva byggandet av våtmarken tog desto mindre, cirka tre veckor.

– Våtmarkerna måste vara 0,5 procent av det totala området för att fungera bra. Därför kan vi inte bygga våtmarker vid stora ån för att området ovanför är så hemskt stort, säger Jyrkänkallio-Mikkola. Bild: Karl Vilhjálmsson

Vad har markägare för nytta av en sådan här våtmark?

– Stor glädje, utbrister Christian Strömberg snabbt.

– Det är en trevlig miljö. De flesta markägare har varit nöjda med att det är en vacker plats och att naturens mångfald finns där som de kan titta på, säger Jyrkänkallio-Mikkola.

Våtmarken Pällas har också attraherat klövdjur, havsörn och lodjur.

En hel hop änder flyger förbi just som vi ska förflytta oss längre ned på grusvägen, som markägarna själva anlagt.

Ett automatiskt fågelbord som går på solpaneler föder änderna i området.

– De får mat varje kväll klockan sex. Är du här fem i sex så kan du räkna med många änder, säger Gustav Strömberg.

Gustav Strömberg berättar att kornfodret stöder ändernas häckning i början av sommaren och ökar populationen på sikt.

Fågelparadis på köpet

Viivi Kaasonen, skyddsexpert på WWF Finland, har uppmärksammat ett tiotal vattenfågelarter sedan projektets början. Till exempel tofsvipor, knipor, drillsnäppor och änder tar sig till området.

– Det var förvånande att se utvecklingen. I början var det i princip ingenting här. När man kommer hit ensam och det är tyst kan man höra fåglarna, säger Kaasonen.

Det går ingen nöd på fåglarna som kommer till Pällas – det finns gott om mat.

– Det som är bra med naturliga våtmarker är att de torkar ut i slutet på sommaren, vilket är bra för det säkerställer att det inte finns vattendjur. De äter upp till exempel insekter och deras förstadier som även är fåglarnas föda. När det finns fisk i våtmarker konkurrerar de med fåglarna, säger Gustav Strömberg.

De små öarna i våtmarken är framför allt till för näringsämnen men har också blivit populära häckningsområden för fåglar.

– Öarna stoppar partiklarna från att gå direkt ut i avrinningsområdet, säger Jyrkänkallio-Mikkola.

För att våtmarken ska vara i gott skick behöver den regelbundet tömmas på vatten och sly som finns runtomkring måste tas bort med jämna mellanrum.

Våtmarken Pällas är två hektar i omfång med ett avrinningsområde på cirka 60 hektar och kostade cirka 35-40 000 euro.

Gjordes inom projektet Vattenskydd 4k för att förhindra avrinningen av övergödande näringsämnen från skogan ovanför våtmarken ut i Ingarskila å och vidare ut i Östersjön.

Våtmarken bromsar även upp vattnet under stora vattenflöden och lagrar vatten under torra perioder.

Till följd av stor dräneringsverksamhet har det försvunnit många våtmarker i Finland.

Det är möjligt att återställa en del av de försvunna våtmarkerna – genom att anlägga nya.

Våtmarker är naturens egna filter: de stoppar upp sediment och renar avrinningsvatten från jordbruket.

Den minsta våtmarken man kan bygga i Finland är 0,4 hektar och den största 2,5 hektar.

Källa: WWF Finland och Finlands viltcentral

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning