"Det behövs ingen överdriven skatterea när ekonomin rullar"

Det är överdrivet med stora skattesänkningar, lyder FFC:s hälsning om nästa års budget. – Inkomstskatten har redan sjunkit under den här valperioden, säger FFC:s chefsekonom Ilkka Kaukoranta.

Fejden är redan i full gång om hur mycket skatterna borde sänkas för att löntagarna inte ska förlora på att socialavgifterna blivit högre.

Statsminister Juha Sipilä (C) anser att det inte behövs mer skattesänkningar, eftersom skatterna sänktes mer än nödvändigt redan i år, medan Skattebetalarnas förbund räknar med att det behövs 400 miljoner i skattekompensationer.

Orsaken till de olika siffrorna är sättet att räkna.

Regeringen har, om man ser på det bokstavliga budskapet, lovat att ingen ska få en skärpt inkomstskatt under den här regeringsperioden, medan de som räknar med 400 miljoner utgår från att skatterna inte alls får skärpas mellan det här året och nästa år.

FFC:s chefsekonom Ilkka Kaukoranta påpekar att nyckelordet är "hela regeringsperioden".

– Även utan skattesänkningar skulle nivån vara lägre än 2015, säger han.

Kaukoranta och FFC är benägna att ställa kyrkan mitt i byn. Kaukoranta befarar nämligen att stora skattelättnader skulle skapa en större press på utgifterna, och hänvisar också till att det skulle vara en stimulans som egentligen inte behövs när tillväxten redan nu är större än väntat.

– När tillväxten accelererar men den offentliga penningsituationen fortfarande är stram, är det överdimensionerat med en full kompensation på 400 miljoner. Omkring 200 miljoner skulle vara en tillräcklig storleksklass.

Mindre skatt eller mer lön?

Regeringens beslut om skatterna kommer att komma i slutet av augusti, det vill säga före höstens stora förhandlingsrunda på arbetsmarknaden.

Kaukoranta har gjort en kalkyl över hur skattelättnader skulle påverka behovet av att höja lönerna, för att bibehålla köpkraften. Han påpekar ändå att skatterna och lönekraven inte nödvändigtvis går hand i hand då förhandlingarna sker branschvis.

– De är inte längre lika bundna vid varandras öde som då man gjort centrala inkomstpolitiska avtal.

Rent matematiskt räknar Kaukoranta med att det skulle behövas 2,1 procent högre löner ifall det inte kommer någon skattekompensation alls. Med FFC:s förslagna mindre kompensation på 200 miljoner skulle lönerna behöva stiga med 1,8 procent för att hålla köpkraften på samma nivå som nu.

FFC:s ordförande Jarkko Eloranta säger att politiken alltid har en effekt på arbetsmarknaden – men samtidigt är det här en branschrunda där enskilda förbund driver sina egna förhandlingar.

Eloranta vill dämpa oron för att hösten leder till strejker.

– Det står klart att produktionen rullar bra just nu och att det kommer in beställningar. Så när man frågar om strejkhot ser jag saken från andra hållet, att det finns ömsesidiga intressen, säger Eloranta.

Knappast strejker. Jarkko Eloranta, FFC:s ordförande, påminner om att produktionen rullar bra med nya beställningar, vilket är i både arbetsgivarnas och arbetstagarnas intresse. Bild: Lehtikuva/Markku Ulander

Centralorganisationernas roll inte är densamma som under de senaste åren, men FFC har ändå målsättningar som kommer att vara gemensamma för medlemsförbunden.

FFC vill framförallt driva spelregler om så kallade nollavtal. Nollavtal är arbetsavtal där det inte finns någon utlovad arbetstid eller -mängd inprickad, och avtalen innebär att anställda kan bli utan jobb och lön trots att de i princip är i ett anställningsförhållande.

– Det finns flera alternativa förslag till hur det kan stävjas. Till exempel med uppföljning av arbetsmängden, eller med en minimiarbetstid på 18 timmar i veckan. En annan möjlighet är att de olika branscherna skulle sätta ett tak på hur stor del av det totala arbetet som kan göras via snuttjobb eller nollavtal, säger FFC:s direktör Annika Rönni-Sällinen.

Oro för yrkesskoleleverna

Jarkko Eloranta säger att yrkesskolreformen är en fråga som redan dykt upp hos flera branscher som förbereder sig för höstens förhandlingar.

Det handlar om att reformen sätter större fokus på lärandet ute hos företagen, som också förväntas ta ett större ansvar för handledning och bedömning.

– Det behövs spelregler för att studerande inte ska utnyttjas som arbetskraft i stället för den utbildade arbetskraften, och för att handledningen ska få tillräckliga resurser, säger Rönni-Sällinen.

Fakta

FFC:s hälsningar till politikerna

FFC anser att det räcker med skattesänkningar för omkring 200 miljoner, förutsatt att skattesänkningen inte gynnar höginkomsttagare mest. Det skulle skärpa skatten en aning jämfört med i år, men inte jämfört med 2015.

Servicen för arbetslösa måste få mer resurser. FFC vill skota den nuvarande så kallade aktivmodellen, där arbetslösa straffas om de inte deltagit i godkända sysselsättningsåtgärder. FFC motiverar det med att man samtidigt inte tillräcklig frihet att kunna studera på egen hand, och att servicen inte har tillräckligt med resurser för att garantera att alla får hjälp.

FFC föreslår tilläggsanslag på 50 miljoner i statsbudgeten för att ge mer utbildning åt de lägst utbildade vuxna, och mer resurser för att garantera att yrkesstuderande tas emot på arbetsplatserna.

För att få mer pengar till innovation och utveckling föreslår FFC att man tar från vissa skattesubventioner för ägare, som dem för skogsgåvor eller generationsskifte.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00