Det behövs en nationell struktur och nationella målsättningar för integration på svenska

Bäst resultat når vi genom att den offentliga, privata och tredje sektorn samt den fria bildningen samarbetar för att främja integration på svenska.

Susanna Ginman lyfter upp frågan om integration på svenska i sin ledare (HBL 3.4). Det går inte att förneka att den finländska befolkningsstrukturen har utmaningar och att vi behöver mer arbetsför befolkning. Arbetskraftsinvandring och övrig invandring lyfts ofta upp som en lösning på problematiken. Integrationsprocessen bör ändå alltid utgå ifrån individens behov, oavsett om det är fråga om integrationsspråk eller framtidsdrömmar. Det vi också måste bli bättre på att beakta är att integration är en ömsesidig process som kräver öppenhet och förändring även hos den mottagande befolkningen.

Bemötandet av invandrare och möjligheter till att integreras på svenska varierar i våra tvåspråkiga kommuner. Det finns ändå redan väl fungerande modeller för integration på svenska som ibland glöms bort. En av de främsta utmaningarna just nu är att synliggöra den svenska integrationsstigen. Det syns tydligt i utkastet till regeringens redogörelse om behoven av att reformera integrationsfrämjandet, där man inte lyfter upp behoven som finns inom svensk integration. Förslagen till åtgärder är inte alla gånger lämpade för integration på svenska.

Osynligheten för integrationen på svenska har varit orsaken till att Bildningsalliansen och Folktinget skapat en påverkansgrupp där det ingår aktörer som jobbar med integration på svenska. Gruppen diskuterar utmaningar och behov inom integrationen, samt strävar efter att koordinera förslag och synsätt mot myndigheter och beslutsfattare. Dessutom har De finlandssvenska integrationsdagarna, som Bildningsalliansen och Folktinget samarbetat kring sedan 2016, fungerat som ett forum där utmaningar och möjligheter med integration kan diskuteras.

Vi ser att samarbete kring integrationsfrågor är a och o för att kunna synliggöra det arbete som görs och för att lyfta upp de behov som finns för att skapa en tydlig integrationsstig. Det behövs en nationell struktur och nationella målsättningar för integration på svenska. Bildningsalliansen och Folktinget har bland annat föreslagit ett mångprofessionellt kompetenscenter som skulle fungera som stöd för både myndigheter och andra aktörer som arbetar med integration på svenska.

Bäst resultat når vi genom att den offentliga, privata och tredje sektorn samt den fria bildningen samarbetar för att främja integration på svenska. Vi måste också bli bättre på att inkludera målgruppen i arbetet för integration. Utan att ta tillvara deras erfarenheter och sakkunskap kan integrationsarbetet inte lyckas. Genom politisk vilja, samarbete och en gemensam syn kan vi skapa förutsättningar och ge synlighet för den svenska integrationsstigen.

Henrika Nordin, verksamhetsledare, Bildningsalliansen, Stephanie Lindberg, ansvarig för integrationsfrågor, Folktinget

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Akademen - en modern klassiker

Mer läsning