Det är tid för Vega att äntligen bli vuxen på riktigt

Bild: Wilfred Hildonen

När jag väljer Vega vill jag höra moget prat, nostalgi, klassiker, vackra låtar, nyheter av gamla favoriter, överraskas av nya namn, även finlandssvenska.

Gunilla Malms kritik beträffande språket i Yle Vega (HBL 8.2) är berättigad. Man har rätt att ställa språkliga krav på ett public service-bolag som nu glädjande börjat hörsammas.

Då kanalen hösten 2016 gjorde sin ansiktslyftning hoppades man på att de ansvariga äntligen hade förstått vad en vuxenkanal skall representera och stå för. För det första: varför namnbytet till Yle Vega? Namnet Radio Vega var redan stadigt etablerat. Yle står för det finska namnet Yleisradio. Om den motsvarande finska kanalen kan heta Radio Suomi borde man ha fortsatt med det gamla namnet som lyssnarna fortfarande använder. Och varför Svenska Yle? Rundradion står ju redan som det svenska namnet för bolaget. Exempel igen på hur de finlandssvenska rättigheterna inte respekteras i detta land.

En vuxenkanal skall ha trovärdiga vuxna röster, vilket det också finns av på Vega, men som tyvärr inte utnyttjas till fullo. En orsak är att nya unga redaktörer vid behov flyttas över från Extrem till Vega. De har vant sig vid en jargong som inte passar en vuxenkanal där det krävs mognad, språklig kompetens och substans. Man strävar efter ett lätt och fartfyllt grepp, men misslyckas. Programmen pratas sönder med egna subjektiva åsikter. En vuxenkanal skall hitta ett lugn och en värdighet i sitt uttryck med rätt tempo. Sakkunniga gäster borde anlitas mera i studion eller per telefon för att ge trovärdighet. Nu blir det ofta prutthurtigt och pinsamt.

Det smyger in alldeles för mycket dålig svenska, vilket Malm och övriga svar detaljerat påvisat, men mycket också i form av fel använda prepositioner. Varför anlitas det rikssvenska redaktörer och nyhetsläsare? Finns det inte tillräckligt med krafter på finlandssvenskt håll? Vill vi verkligen tvångsmatas med på senare tid uppkomna rikssvenska uttal och uttryck som strider mot våra språknormer? Det är irriterande att höra ord som tävling, läsa, vägen, träna, välkommen och så vidare uttalas med ä i stället för med e. Vi uttalar ordet är som e i talspråk. Vi säger varit och inte vart, bo ensam och inte bo själv, euro och inte evro, vuxit och inte växt. I Sverige är det här resultatet av bristfällig lärarkompetens, brist på konsekvens i utbildningen och respekt för språket. Vega och Rundradion har ett ansvar att värna om vår standardsvenska, med all respekt för våra dialekter.

Vad beträffar musiken har man varken förstått konceptet vuxenradio eller målgruppstänkande. Gränsdragningen mellan musiken på ungdomskanalen Extrem och Vegas flödesmusik är diffus och inkonsekvent. Det har publicerats otaliga insändare i HBL under åren där lyssnarna helt motiverat varit missnöjda med musikutbudet. Svaren från kanalens sida har visat att man låter kritiken rinna av sig.

Extrems målgrupp antas vara, som Malm också påpekar, i åldern 15 till 30. Det betyder att Vega har en målgrupp ända upp till över 80 år samt småbarnen att tillfredsställa. Det är en krävande, men inte omöjlig uppgift vad gäller valet av speciellt flödesmusiken. Det borde inte vara svårt att koordinera musiken mellan kanalerna och fastslå vad de skall täcka och representera.

För Vegamålgruppen finns en musikskatt från sju årtionden att välja ifrån, med början i femtiotalet ända fram till dagens nya utgåvor från mindre kända till etablerade artister som representerar vuxenpop. Femtio-, sextio- och sjuttiotalsmusiken är helt underrepresenterad. Det är naturligt att engelskan och svenskan dominerar, men också musik på franska, tyska, spanska och så vidare borde man höra mera av liksom av visa som många efterlyst.

En finlandssvensk poplåt riktad till Extrem-målgruppen hör inte hemma på Vega, inte fast den är en ballad. Det är uttrycket i produkten och vilken målgrupp artisten representerar som avgör. På Extrem är man mera konsekvent. Det är fråga om att etablera en tydlig linje och att ha en känsla för vad som fungerar dramaturgiskt. Av en musikchef på Vega krävs därför en bred musikkännedom som baserar sig på erfarenhet, kunskap, perspektiv och känsla. De ansvariga vill nu klart vara ungdomligare än vad kanalen egentligen borde stå för.

Jag vill vakna till sympatiska mogna röster och till bra musik och innehåll som passar ett morgonprogram. Det skall vara vuxet, lättsamt, men sakligt och framför allt kompetent. När jag väljer Vega vill jag höra moget prat, nostalgi, klassiker, vackra låtar, nyheter av gamla favoriter, överraskas av nya namn, även finlandssvenska. Bli underhållen, upplyst och berörd om och om igen. Jag ser också hur mycket passande ny musik Vega konstant missar.

Jag skriver även för alla de finlandssvenskar som i dag väljer bort Vega på grund av ovannämnda orsaker. I min bekantskapskrets är de många. Det är tid för Vega att äntligen bli vuxen på riktigt. Vuxenradio kan vara så mycket bättre.

Hans Rautio veteran inom musikindustrin, Helsingfors

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33