Det är på allas ansvar att stärka läs- och skrivförmågan hos unga

Det finns inga enkla lösningar, men det är vårt gemensamma ansvar och vår skyldighet att ge våra studerande tillräckliga kunskaper och färdigheter.

Maria Grandell-Strömgård och Cecilia Holmberg diskuterar (HBL 8.9) många aktuella och viktiga frågor som dels berör ämnet modersmål och litteratur, dels fokuserar på hur studerande upplever sig vara i kläm mellan sina grundkunskaper och de krav som ställs i läroplan och studentprov.

Läroplanen och studentprovet ställer höga krav, inte endast i modersmål och litteratur. Utgångspunkten är att en enhetlig lärstig från småbarnspedagogiken upp till andra stadiet ska ge eleverna chans att utvecklas och få de kunskaper som behövs för att klara skolgång, eventuellt studentprov och fortsatta studier. Studentproven är krävande eftersom de ska ta fram skillnader i kunskaper hos examinanderna över hela skalan av betyg mellan improbatur och laudatur. Kravnivån för betyget laudatur är hög, men också andra betyg visar att examinanderna uppfyller kriterierna för en viss kunskapsnivå. Studentprovet ger behörighet att söka vidare till högskolor och därför är kraven också högt ställda, men det är också kraven som fortsatta studier och arbetsliv ställer. Sänker vi nivån decimerar vi de ungas chanser att uppfylla de förväntningar som framtiden ställer på dem.

Skribenterna frågar sig om man kunde förhandstesta studentprovet på utomstående på samma sätt som nationella prov testas i Sverige. Studentproven baserar sig på Grunderna för gymnasiets läroplan. Proven är sekretessbelagda för att alla examinander ska kunna delta på likvärdiga grunder. Proven genomgår en kritisk intern granskning, utvärderas och kommenteras av nämndens expertmedlemmar under processens gång. Provprestationerna bedöms i två steg, först av skolans lärare och sedan av censorer. Censorsmötet kan vid behov justera kriterierna inför den slutliga bedömningen utifrån det som framkommer då man ser hur provuppgifterna besvarats. Att testa proven med utomstående skulle äventyra sekretessen.

År 2021 får vi en ny gymnasieutbildning med en ny läroplan. I arbetet med reformen har man bland annat fokuserat på välbefinnande bland våra gymnasiestuderande och förhoppningen är att till exempel större studieavsnitt ska skapa ett lugnare tempo i studierna för såväl studerande som undervisningspersonal. Samtidigt ska vi komma ihåg att vi befinner oss i skarven mellan olika läroplaner. Den grundläggande utbildningen fick nya läroplansgrunder 2016 och än kan vi inte till fullo se resultaten av dem. Lägg därtill att förnyade kunskapskrav för slutbedömningen i åk 9 tas i bruk den 1 augusti 2021. Allt detta ska förhoppningsvis leda till att vi nationellt sett skapar en mera jämlik utbildning för alla.

Läsvanorna har förändrats snabbt och trenderna är likadana oberoende av skolspråk. Utmaningarna är många och det finns inga enkla lösningar. Glädjande många projekt och fortbildningar har fokuserat på läs- och skrivförmåga, både på nationell och på lokal nivå (Läsrörelsen, Läsväskan, de finlandssvenska läsambassadörerna, Skrivande skola). Den senaste statliga satsningen är utvecklingsprogrammet Nylitteracitet, vars syfte är att stärka medieläskunnighet och digital kompetens bland barn och unga.

I förlängningen inverkar förändrade läsvanor också på skrivförmågan och vi har alla skäl att fokusera på den, precis som skribenterna konstaterar. En ny artikelsamling, Jag skriver, alltså tänker jag: Perspektiv på skrivpedagogik, som Nationella centret för utbildningsutvärdering just publicerat lyfter fram dessa frågor och inom kort utkommer en rapport om hur elever läser och skriver i slutet av grundläggande utbildning. Studentprovet diskuteras i en antologi som ges ut av Svenska litteratursällskapet. Alla dessa rapporter ger oss välbehövlig vägkost för att hitta vägar framåt.

Läs- och skrivförmågan är fortsättningsvis samhälleliga nyckelkompetenser och vi är glada att de, inklusive läroplan och studentprov, berör och väcker diskussion. Det finns inga enkla lösningar, men det är vårt gemensamma ansvar och vår skyldighet att ge våra studerande tillräckliga kunskaper och färdigheter. Vi behöver insatser av och diskussioner med forskningen, lärarutbildningen, myndigheter, lärare och uppväxtgemenskaper för att hitta gemensamma lösningar och strategier. Alla har vi samma mål: att ge de unga kunskaper och färdigheter att möta framtiden.

Pamela Granskog, undervisningsråd i modersmål och litteratur, Utbildningsstyrelsen, ordförande, modersmålssektionen vid Studentexamensnämnden, Tiina Tähkä, generalsekreterare, Studentexamensnämnden


Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Jordnära studier drar fullt hus på Keuda Saaren kartano

Mer läsning