Det är obegripligt att det nordiska samarbetet sätter sparsamhetens kniv mot sin egen strupe

Kulturlivet i våra länder är hårt drabbat och vi har ännu inte sett alla konsekvenser av detta.

I mars firades Nordens dag, en dag för den nordiska gemenskapen som sätter fokus på de nordiska ländernas gemensamma nämnare och framtida potential. Av dessa bör kulturen få en mycket större roll när våra samhällen ska öppnas igen efter pandemin. Kultur har inte enbart betydelse för ett demokratiskt och öppet samhälle, utan är ett av de äldsta fundamenten i det nordiska samarbetet. Kulturens betydelse för ett socialt hållbart samhälle är också en del av visionen om Norden som världens mest integrerade region med ett omfattande kulturutbyte.

Kulturlivet i våra länder är hårt drabbat och vi har ännu inte sett alla konsekvenser av detta. Vi vet att de nordiska länderna nu använder enorma resurser på att reducera de skadliga effekterna av ett stängt kulturliv. Konstnärer, institutioner och företag har mist intäkter. Samtidigt har perioden med isolering och restriktioner gjort det ännu tydligare hur viktigt kulturlivet är för människors trivsel.

Alla sektorer i samhället har på olika sätt lidit av covid-19, men kultursektorn har blivit särskilt hårt drabbad då kulturen varit förhindrad att uppfylla sin mest centrala roll: att erbjuda mötesplatser och vara tillgänglig för medborgarna.

Det nordiska kultur- och konstnärssamarbetet är den enda samarbetssektorn inom det nordiska samarbetet som är helt synlig och tillgänglig för medborgarna. Man behöver inte vara expert för att ta del i kulturupplevelser.

Covid-19 och de nordiska ländernas svar på pandemin har redan skadat tilliten mellan grannländerna och utmanat det nordiska samarbetets sedvanliga förmåga att hitta gemensamma lösningar till och med i kristider. Det har varit hårt och ovant att uppleva stängda gränser mellan de nordiska länderna.

Sett i detta ljus är det obegripligt att det nordiska samarbetet sätter sparsamhetens kniv mot sin egen strupe. En preliminär budget som slagits fast av de nordiska samarbetsministrarna för 2021–2024 innehåller föreslagna nedskärningar på 20-25 procent i kultur- och utbildningsbudgeten. Det är särskilt olyckligt att skära i kulturmedlen när det just är kulturen och det kulturella samarbetet som kan föra människor samman och öka förståelsen mellan oss.

Constance Ursin, ordförande, Nordisk kulturkontakt, Helsingfors, Rasmus Vestergaard, ordförande, Nordens institut på Åland, Claus Kjeld Jensen, ordförande, Nordens institut i Grönland, Sarah Anwar, ordförande, Nordens hus i Reykjavik, Varna Marianne Nielsen, ordförande, Nordens hus på Färöarna

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning