”Det är jättelätt att plugga svenska”

Det känns lättare för mig att lära mig svenska än finska, säger Flávia Santos Ferreira. Bild: Mikael Sjövall/SPT

Stämningen på Arbis i Helsingfors andas förväntan. Cirka 30 invandrare från huvudstadsregionen deltar i institutets integrationskurser på svenska.

Kursen har pågått i endast fem veckors tid, men trots det är de studerande redan i färd med att bilda meningar och öva sig i böjningen av adjektiv och substantiv.

Jag har en gammal hund. Jag vill köpa två billiga biljetter. Vi har haft en lång dag.

Sakta men säkert tar nya verbala världar form i Främre Tölö.

– Min man och min son talar svenska. Därför vill jag också lära mig språket. Det känns lättare för mig att lära mig svenska än finska, säger Flávia Santos Ferreira som har sina rötter i Brasilien.

En del av kursdeltagarna har redan integrerats på finska, men läser svenska frivilligt för att förbättra sina chanser att få ett jobb.

Cesar Reyna (till vänster) och Marc Russell vill integreras på svenska. Bägge två pluggar svenska på Arbis i Helsingfors. Bild: Mikael Sjövall/SPT

– Jag har märkt att många arbetsgivare säger sig uppskatta att man kan åtminstone grunderna i svenska, säger Paulina Dorsz.

Cesar Reyna från Venezuela jobbar som frilans med videoproduktion.

– Jag vill bli helt flytande på svenska. Jag tror att mina kunskaper i svenska kommer att öppna dörrar inte bara i Finland och Sverige, utan också i Norge och Danmark.

Den nordiska jantelagen lyser med sin frånvaro i klassrummet.

– Det är jättelätt att plugga svenska, säger Abdullah Bashar från Jemen medan han stavar sig genom dagens övningar.

Trendbrott på gång

I huvudstadsregionen har integrationen av invandrare och flyktingar hittills skett i huvudsak på finska. Den svenska integrationen är ett undangömt alternativ.

Flávia Santos Ferreira (längst till vänster), Rimma Tjernomortjenko och Priscilla Abladey lär sig svenska adjektiv och substantiv på Arbis. Bild: Foto: Mikael Sjövall/SPT

– Attityderna till den svenska integrationen har åtminstone tidigare varit negativa på arbets- och näringsbyråerna, men nu kan vi skönja en liten ljusning, säger lektor Annette Jansson som ansvarar för svenskundervisningen för invandrare på Arbis.

Enligt Jansson har många av hennes studerande hittat sin plats i det finländska samhället efter fullgjorda språkstudier i svenska. Många av dem väljer att studera på yrkesinstitutet Prakticum eller yrkeshögskolan Arcada. Andra blir privatföretagare eller så söker man sig vidare till sjukvården där det finns en efterfrågan på svenskkunnig personal.

– Den svenska integrationsplanen måste leda in på en karriärstig som hjälper de berörda invandrarna att få jobb, säger projektledaren Veronica Hertzberg på Luckan i Helsingfors.

Svenska karriärstigar

Hertzberg leder Kompetenscentret för svensk integration och har som uppgift att främja den svenska integrationen i huvudstadsregionen. Kompetenscentret erbjuder rådgivning och yrkeshandledning som hjälper invandrarna att hitta svenska studieplatser eller jobb.

– Både Helsingfors och Esbo nämner nu den svenska integrationen som en möjlighet i städernas integrationsplaner, säger projektledaren Veronica Hertzberg på Luckan i Helsingfors. Bild: Mikael Sjövall/SPT

– Det råder en brist på svenskkunniga närvårdare i regionens seniorhus och servicehem. Genom att satsa på svenskan kan många invandrare som vill jobba i vårdbranschen ta sig vidare i arbetslivet.

Arbets- och näringsbyråerna betalar för integrationskurser på finska eller svenska i tre års tid. Om man vill integreras på bägge språken så måste finansieringen ordnas på annat sätt, till exempel via Folkpensionsanstalten.

– Både Helsingfors och Esbo nämner nu den svenska integrationen som en möjlighet i städernas integrationsplaner, men i praktiken är det sällan som städernas invandrare och flyktingar har en möjlighet att integreras på svenska, säger Hertzberg.

Trots det är det allt fler barn som pluggar svenska som andraspråk i huvudstadsregionen.

– Esbo och Helsingfors har fem ambulerande lärare som undervisar invandrarbarn i svenska som andraspråk. Så visst rör det på sig, säger Hertzberg.

Abdullah Bashar (längst till vänster), Eyas AlSamurai och Paulina Dorsz letar bland orden på Arbis kurs i svenska för invandrare. Bild: Mikael Sjövall/SPT

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Black Friday 2020 – erbjudanden hos Preeco.fi

Mer läsning