Det är beslutsfattarnas grymma lott att avväga mellan följderna av sina beslut

Situationen kan bäst illustreras med en välkänd myt från antiken; Odysseus val mellan Skylla och Karybdis.

I sin bästsäljare "Tänka, snabbt och långsamt" (Volante, 2011) varnar beteendeekonomen Daniel Kahneman, 2002 års mottagare av Sveriges Riksbanks pris till Alfred Nobels minne, för att tänka bara innanför sin egen erfarenhet. Enligt logiken "det jag ser är som det är".

I stället bör man vidga perspektivet utanför sin egen synkrets. "Se hela bilden", vilket helt riktigt har blivit ett vanligt tale- och tänkesätt. Få har hittills vågat eller kunnat se hela bilden av coronapandemin. Den är för stor för duken, den ryms inte inom digikamerans panoramavinkel, eller också är man rädd för vad den kommer att avslöja.

I sin debattartikel om de ekonomiska följderna av coronaviruset (HBL Debatt 23.3) dristar sig Geo Stenius till att försöka vidga perspektivet. Med brutal, men nödvändig realism målar han en bild av de möjliga samhälleliga följderna av viruset och dess bekämpning.

Pandemin ställer mänskligheten mellan två eldar. Om man helt koncentrerar sig på att bekämpa sjukdomen stänger man samhället med ekonomisk katastrof som följd. Om man låter den ha sin gilla gång brakar sjukvården ihop och massor av människor dör.

Det är visserligen inte antingen eller, utan en avvägning mellan de två. Men mellan dem finns det, grovt taget, ett omvänt samband. Ju långsammare pandemi, desto mera misär och tvärtom.

Det skapar ett outhärdligt etiskt dilemma. Hur man än gör så drabbar det någon.

Situationen kan bäst illustreras med en välkänd myt från antiken; Odysseus val mellan Skylla och Karybdis. Monstret Skylla kom man inte förbi utan förluster, medan vattenvirveln Karybdis skulle sluka hela besättningen. Odysseus valde att offra sex man åt Skylla för att rädda de andra.

Jag läser Stenius artikel som att han framställer pandemin Skylla som ett mindre dåligt alternativ än den ekonomiska katastrofen Karybdis. Det är beslutsfattarnas grymma lott att avväga mellan följderna av sina beslut.

Ett färskare exempel på ett liknande dilemma är Titanics undergång. Den ställde befälet inför det omvända problemet till Svenska Teaterns pjäs "Att dela en kaka". Att rättvist dela elände eller knapphet är ännu svårare än att dela efterrätten.

Vem skulle först få stiga i de alltför få livbåtarna? Kvinnorna och barnen, som skulle föra livet vidare? Eller de gamla, som hade de sämsta möjligheterna att klara sig om de hamnade i det iskalla vattnet? Jag har inte svaret. Och jag skulle inte vilja ha varit den som bestämde.

Hur gick det för Odysseus? Också resten av manskapet slukades senare av Karybdis. Odysseus hängde som en fladdermus i en trädgren och klarade sig. Lyckligtvis är det bara en myt, en fiktiv saga som illustrerar ett val som vi människor ibland ställs inför. Det finns andra myter som ger större hopp.

Titanics undergång blev så småningom fiktion, med både hjältar och bovar. Och man fortsatte att bygga lyxkryssare. På några av dem sitter passagerarna i karantän för covid-19.

Per-Erik Lönnfors, Helsingfors

Skapa din framtid vid Yrkeshögskolan Novia

Yrkeshögskolan Novia är en studerande- och arbetslivsnära entreprenörsmässig högskola med högklassig utbildning på fyra orter: Vasa, Åbo, Raseborg och Jakobstad. Novia har ca 4000 studerande, och vi tog pulsen på några av dem. 19.3.2020 - 15.23

Mer läsning