Desperat jakt på överlevande från Haitis jordskalv

Människor söker efter överlevande i Les Cayes efter skalvet i Haiti. Bild: Joseph Odelyn/TT-AP

Haitier söker desperat genom rasmassorna i hopp om att hitta nära och kära vid liv. Den förödande jordbävningen har hittills krävt över 300 människoliv.

När marken började skaka under Lydie Jean-Baptistes fötter och hennes grannar flydde för sina liv kom de hemska minnena tillbaka. Precis som för många andra haitier innebar lördagens kraftiga skalv ett nytt trauma som allt för väl påminde om jordbävningen som förstörde hennes hem i utkanterna av Port-au-Prince i januari 2010.

– Jag såg grannarna springa och springa, berättar 62-åringen för nyhetsbyrån Reuters.

– Jag frågade vad som stod på. De svarade "jordbävning" och jag rusade till dörren. Plötsligt kom bilderna från 12 januari tillbaka och jag kände mig väldigt, väldigt rädd.

Hundratals döda

Minst 304 människor har bekräftats döda i lördagens jordskalv, som med en magnitud på 7,2 har orsakat fullständiga eller omfattande skador på kyrkor, hotell, sjukhus och bostäder. Värst drabbades sydvästra Haiti, i synnerhet området kring staden Les Cayes.

Minst 1 800 personer har skadats och många saknas. På vissa platser nära jordbävningens centrum har kommunikationerna brutits.

Räddningsarbetare kämpar nu mot klockan för att hitta överlevande – och under natten till söndagen har många civilpersoner frenetiskt sökt igenom rasmassorna i hopp om att hitta sina anhöriga.

– Många hem har förstörts, människor är döda och vissa är på sjukhus, säger 21-åriga Christella Saint Hilaire, som bor nära skalvets epicentrum, till nyhetsbyrån AFP.

"Fruktansvärd förödelse"

Hjälporganisationen Rädda Barnen är orolig över hur skalvet kommer att slå mot barn och familjer, eftersom många redan lider av fattigdom, hunger och våld.

"Personal i regionen ser fruktansvärd förödelse – dussintals kollapsade hus, stora antal skadade människor och döda. Även om det kommer att ta dagar att utvärdera den totala omfattningen av skadorna, så är det tydligt att det är ett massivt humanitärt nödläge", skriver organisationens landchef Leila Bourahla i ett uttalande.

Röda Korset har börjat arbetet med att skicka nödutrustning från lager i grannlandet Dominikanska republiken.

"Hjälparbetet i jordbävningar är både akut och tidspressad. Insatsen måste hela tiden byggas ut utifrån de omedelbara behov som uppstår, men redan nu är det tydligt att sjukvård är ett av de främsta hjälpbehoven", skriver Sofia Calltorp, internationell chef vid svenska Röda Korset, i ett pressmeddelande.

Premiärminister Ariel Henry har utropat nödläge i en månad och har bett haitierna att "visa solidaritet" och inte gripas av panik.

Haiti har fortfarande inte helt hämtat sig från jordbävningen 2010, då fler än 100 000 – enligt vissa uppskattningar så många som 300 000 – människor omkom. Landet har stora problem med fattigdom och brottslighet och är dessutom i politisk kris sedan president Jovenel Moïse mördades i sitt hem den 7 juli.

Skalvet inträffade dessutom när ovädret Grace är på väg mot området, vilket kan komplicera sök- och räddningsarbetet.

Med drygt 11 miljoner invånare är Haiti Karibiens mest folkrika nation.

Landet ligger i Karibiska havet, där det delar ön Hispaniola med grannlandet Dominikanska republiken.

Ön delades redan på 1600-talet i två delar – en del som hölls av Frankrike och en av Spanien.

Efter ett slavuppror utropades 1804 Haitis självständighet. Det nya landet blev historiskt som det första som avskaffade slaveriet.

Men någon långvarig stabilitet har Haiti aldrig lyckats uppnå.

1800-talet präglades av fortsatta krig och under 1900-talet avlöste de grymma regimerna varandra.

Den senaste epoken kan sägas ha inletts med det katastrofala jordskalvet 2010. Efteråt hölls ett val vars resultat ifrågasattes kraftigt. Inte heller påföljande val 2015 och 2016 ledde till någon stabil ledning i landet.

När president Jovenel Moïse mördades i sitt hem den 7 juli i år förvärrades situationen ytterligare och instabiliteten anses vara omfattande.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning