Den snabbaste växande -ismen

Veganvågen sveper över såväl daghem i Helsingfors som brittiska kundkorgar, skriver HBL:s allätande chefredaktör.

Gröt gjord på vatten i stället för på mjölk och sås gjord på sojakorv i stället för på knackkorv. Svårare än så behöver det inte vara att laga gröt och korvsås till en vegan.

Från och med årsskiftet kommer alla dagisbarn i Helsingfors som följer vegandiet hemma att serveras veganmat även på dagis. Enligt staden gäller det färre än femtio barn.

De här barnen, eller närmare bestämt deras familjer, kan kallas föregångare eller trendsetters, och deras värderingar börjar avspeglas inte bara i våra daghem och skolor utan lite varstans.

Veganismen är den snabbast växande mattrenden i världen. Frågar man vår tids största orakel, Google, så får man veta att sökningarna på ordet vegan växte med 90 procent i fjol.

I USA räknar man med att antalet veganer ökat med 500 procent under de senaste tre åren och att ungefär 6 procent av amerikanerna nu identifierar sig som veganer, enligt årets industrirapport av företaget GlobalData.

Storbritannien är det ledande veganlandet i Europa. I år är det första gången som växtbaserad mjölk landar i den symboliska köpkorg som avslöjar vad britterna köper mest av. Köpkorgen är en årlig analys av konsumenttrender och medan den vanliga komjölken plockades ut ur korgen 2015 på grund av sjunkande efterfråga syns alltså den växande veganismen – 360 procents ökning under 10 år – bland korgens 700 varor.

Också Tyskland, detta bratwurst- och schnitzelälskande land, rider stadigt på den gröna vågen. Den första veganstormarknadskedjan i Europa öppnade 2011 i Berlin och i fjol lanserades fler veganprodukter i Tyskland än någon annanstans i världen.

Även i våra nordiska länder växer intresset. Ni minns kanske en skara danska politiker som blev veganer tidigare i år för att understryka de positiva miljöeffekterna av en växtbaserad kost? 24 EU-parlamentariker ville inte vara sämre utan skrev ett upprop för att Europa skulle gå över till vegetabiliska livsmedel på grund av hälso- och hållbarhetsskäl.

I Helsingfors rustar man konkret upp för nyfikna bland annat genom en veganmässa i Kabelfabriken i februari.

Av någon anledning irrar tankarna i väg till en engelsk tv-serie från 80-talet där enorma köttätande växter, triffider, försökte erövra världen och började anfalla människorna som nästan alla blivit blinda. Minns ni? Science fiction-serien baserade sig på en bok av John Wyndham, skriven 1951, och fyllde mig med stor skräck. Men den växtbaserade revolution vi nu ser omkring oss är ändå inget vi behöver vara rädda för.

De vanligaste orsakerna för folk att välja vegankost är matens miljökonsekvenser, djurens rättigheter och levnadsförhållanden samt matens hälsoeffekter. Det låter inte speciellt hotfullt, trots att många påtalar till exempel problem med avokadoproduktionen som skövlar skog och sojaproteinet som inte alls är så extra bra för hjärtat som vi trott.

Vi köttätare kan alltså lugnt sitta ner i båten och fira en fridfull fars dag. Och låta veganbarnen bjuda pappa och andra närstående på sojakorv, helt i fred från elaka kommentarer.

Susanna Ilmoni Chefredaktör för HBL

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning