Den sjungande nationen fyller hundra år – Gör vårt kluriga Estlandsquiz!

– Jag kan inte tala för alla ester i Finland, men jag längtar hem och tänker på den varma andan i Estland varje dag, säger operasångaren och körledaren Silver Lumi. Många utlandsester tänker på sitt hemland i dag när den unga nationen fyller lika många år som Finland.

Det är stimmigt i rummet bakom scenen på Alexandersteatern i Helsingfors. Barn plockar åt sig kex och vindruvor medan mammorna hyssjar när stämmorna blir för högljudda. På scenen pågår körrepetitioner för en stor jubileumskonsert. Finländarna kommer ihåg att Estland blev självständigt 1991 tack vare den sjungande revolutionen. Det är också med sång som esterna nu också firar sitt lands "första" självständighet, den som kom 1918.

Kerly Veeremets nioåriga dotter Emily deltar i hundraårskonserten med sin estniska barnkör.

Kerly och Emily Veeremets (till vänster) har bott i Finland i fyra år. – Mitt estniska favoritord är kallis, att något är dyrbart. Dottern tycker om ordet ilus, som betyder vacker. Till höger Anethe Mõistus och sångläraren Annika Lumi. Bild: Leif Weckström

– Mitt favoritord på estniska är "ilus", det betyder vacker. Jag tycker mycket om sången Ta lendab mesipuu poole (Han återvänder till bikupan) som vi uppträder med, säger Emily Veeremets.

Hon går i en skola som erbjuder lektioner i estniska. Familjen har bott i Finland i fyra år.

– Jag tror att alla ester firar hundraårsjubileet på något sätt. Vi ska fira med vänner, vi blir en tio stycken, säger Kerly Veeremets.

På menyn står traditionella estniska rätter som potatissallad och kilu-smörgåsar, det är rågbröd med majonäs, skarpsill, ägg, gräs- och rödlök. I glasen hälls det troligtvis upp vin och vodka. Dekorationerna går naturligtvis i blått-svart-vitt. Bland annat har Veeremets införskaffat ljus i färgkombinationen.

– Och så kommer vi att lyssna på estnisk popmusik. När jag var liten flicka sjöng jag i kör. Låtar som är viktiga för mig är Eesti muld ja Eesti süda och Koit. Jag får gåshud då jag hör Koit, det är svårt att inte sjunga med i den.

Eesti muld ja Eesti süda (på svenska Estlands jord och Estlands hjärta) är skapad av kompositören och pianisten Rein Rannap medan Koit (gryning) av Tõnis Mägi har en myckets speciell plats i många esters hjärta.

Sångerna i jubileumskonserten berättar om de många ester som jobbar i Finland och längtar efter familjen, men också om familjer som flyttat hit och tänker på sitt gamla hemland. Bild: Leif Weckström

"Så är det inte i verkligheten"

Silver Lumi är konstnärlig ledare för jubileumskonserten. För åtta år sedan grundade han och frun Annika Lumi musikskolan Helsingi Eesti Muusikastudio i Helsingfors.

– Jag kan inte tala för alla ester i Finland, men jag längtar hem och tänker på den varma andan i Estland varje dag. Det kan hända att jag har en idealbild av hur det är där. De här tankarna ligger som grund för här jubileumskonserten, säger Silver Lumi.

Längtan över Finska viken är något som många ester i Finland känner, men inte alla. Sångerna i jubileumskonserten berättar om de många ester som jobbar i Finland och längtar efter familjen, men också om familjer som flyttat hit och tänker på sitt gamla hemland.

För åtta år sedan grundade Silver Lumi och hans fru musikskolan Helsingi Eesti Muusikastudio i Helsingfors. Bild: Leif Weckström

– I slutändan återvänder de alla. Men så är det ju inte i verkligheten.

Annika Lumi säger att de estniska sångtraditionerna går längre bak i tiden än den första självständigheten.

– Den första estniska sångfesten Laulupidu hölls redan år 1869.

Den gigantiska sångfestivalen Laulupidu som ordnas vart femte år är en nationell angelägenhet. Senast den ordnades samlades 200 000 sångare och åskådare. Nästa sommar firar Laulupidu 150 års jubileum med temat "mitt fädernesland är min kärlek".

– Jag skulle så gärna vilja gå på Laulupidu. Det är ett evenemang som du måste uppleva en gång i livet, säger Kerli Eier.

Hon har bott i Finland närmare tio år med döttrar. Dottern Betty Riispapp, 10, sjunger också hon i en estnisk barnkör.

Hur ofta längtar du hem?

– Alltid! Jag har funderat på att återvända när barnen är myndiga. Det är svårt att bryta upp dem nu. Eller kanske det är jag som inbillar mig. Barn anpassar sig snabbt, säger hon.

– Kodumaa (fosterland) och ema (mamma) är de vackraste orden på estniska, säger Kerli Eier. Dottern Betty Riispapp tycker om ordet armastus (kärlek). Bild: Leif Weckström

För Kerli Eier är det viktigt att döttrarna lär sig tala och skriva estniska ordentligt.

– En dag kanske de vill studera på universitetet eller jobba i Estland. De ska inte behöva lära sig språket först som vuxna.

Långsamma finländare

Estland brukar vara för Finland vad Finland är för Sverige: lillasyster eller -bror. Ester har bra koll på vad som händer i Finland, medan finländarna inte visar samma intresse. Till exempel känner få finländare till är att också esterna tittar på sin egen slottsbal i kväll. Head vabariigi aastapäeva, alltså glad självständighetsdag, önskar de galaklädda gästerna presidentparet Kersti Kaljulaid med make.

– Tyvärr missar jag presidentens mottagning eftersom jag jobbar. Men jag har estniska tv-kanaler hemma och bandar sändningen så att jag kan se den senare. Precis som i Finland är det många som tittar på sändningen och nästa dag är tidningarna fulla med bilder på aftonklänningarna, säger Kerli Eier.

Tristan Lumi, 6, och Hõbe-Teele Vahisalu, 7, sjunger sången Pääsuke, som handlar om Estlands nationalfågel svalan, som ibland flyger bort men alltid hittar hem. Bild: Leif Weckström

Några riktigt stora skillnader mellan finländarnas och esternas sätt att vara har varken Kerli Eier eller Kerly Veeremets uppfattat. Men det finns en liten sak som dykt upp.

Det är som om esterna skulle ha brått hela tiden i trafiken, menar Kerli Eier.

– När jag efter en paus kör bil i Tallinn igen tänker jag: "hoppas jag kommer mig helskinnad ut".

Allt går lite långsammare i Finland, tycker Kerly Veeremets.

– På jobbet tar man fler kaffepauser. I Estland kör vi på hela tiden, utan kaffepaus. Vi är lite otåliga och vill att allt ska gå snabbt. Men jag tycker att det lugna tempot är något positivt, säger Veeremets.

Fotnot: Jubileumskonserten "Meie juured ei ole lapsepõlves" ordnades i torsdags på Alexandersteatern.

Fakta

Estlands jubileum

I dag för hundra år sedan utropade Estland sin självständighet från Ryssland.

Estland har i princip två nationaldagar. Den andra, mindre nationaldagen, firas den 20 augusti som är dagen då esterna deklarerade sin självständighet från Sovjetunionen.

I Finland ordnas flera evenemang med Estlandstema i dag.

Klockan 13 är det jubileumsgudstjänst och klockan 15 jubileumskonstet i Alphyddans kyrka. Samtidigt öppnar en utställning om hundra finländares och esters framtidsdrömmar.

I stadshusets hålls konserten Estland fyller 100 klockan 14.

I kväll lyser utrikesministeriet upp Sjöekipagets fasad på Skatudden i den estniska flaggans färger.

Fler evenemang längs med året kan man läsa om på adressen www.virosuomessa.fi.

Genominformation förutspås ge bättre hälsa – men vad är ett genom egentligen?

Människans arvsmassa, hennes genom, är som ett bibliotek med oerhört mycket information. Därför väntas genominformation ge svar på många frågor om sjukdomar. 23.5.2018 - 00.00