Den politiska grundlagen

I USA och Tyskland är de som ska uttolka grundlagen yrkesjurister, i Finland är de partipolitiker. Ändå är den politiska striden om posterna nästan obefintlig hos oss jämfört med de två nämnda länderna.

Grundlagstolkningarna är oundvikligen alltid politiska, hävdar professor Toni Malminen i en kolumn i Helsingin Sanomat (7.7). Det strider mot den bild av riksdagens grundlagsutskott man i synnerhet i samband med vårdreformen försökt skapa.

Jämför detta med Förenta staterna, där man varje gång en ny ledamot av Högsta domstolen ska utses spekulerar i om det blir en konservativ eller en liberal. I Tyskland är de politiska styrkeförhållandena av vikt då ledamöterna i författningsdomstolen i Karlsruhe utses. I USA och Tyskland är de som ska uttolka grundlagen yrkesjurister, i Finland är de partipolitiker. Ändå är den politiska striden om posterna nästan obefintlig hos oss jämfört med de två nämnda länderna.

I Ungern och Polen har författningsdomstolarna underkastats politisk kontroll, vilket gett upphov till protester inom EU. Men då motsvarande organ i Finland är öppet partipolitiskt sammansatt har ingen något att invända. Författningsexperten Juha Lavapuro konstaterade i en artikel 2016 (Perustuslakiblogi) att en politisering av grundlagstolkningen lättare kunde ske också hos oss vid en lämplig riksdagsmajoritet. Några rättsliga garantier mot detta finns inte.

Riksdagsledamöterna föredrar i allmänhet andra utskott än grundlagsutskottet därför att man i det sistnämnda förutsätts vara objektiv och inte ska driva på en politisk linje. Därför har grundlagsutskottet fler första periodens riksdagsledamöter än i genomsnitt, då de i allmänhet tvingas ta emot de poster som de mer erfarna ledamöterna inte vill ha.

Samma fenomen syns också i valet av utskottsordförande. I början av riksdagsperioden fördelas ordförandeposterna enligt styrkeförhållandena. Vänsterförbundet fick välja det fjortonde utskottet och valde då grundlagsutskottet då det ännu fanns tre utskott kvar att välja mellan. Tretton utskott hade alltså av partierna betraktats som viktigare än grundlagsutskottet.

Då grundlagsutskottet på grund av vårdreformen visat sig vara ett mycket viktigare utskott än man tidigare ansett kommer det kanske i framtiden att noteras i högre grad också bland politikerna. Till exempel utskottets nuvarande ordförande Annika Lapintie (VF) och dess vice ordförande Tapani Tölli (C) och även andra medlemmar har höjt sin prestige då de så synligt framstått som statsmannamässiga personer, som inte låter partipolitiska hänsyn diktera. Det har säkert betydelse för deras framgång i nästa val.

Då och då föreslås att en författningsdomstol inrättas också i Finland. Det skulle knappast leda till likadana politiska strider som i USA och Tyskland. Men skulle det lösa något nu existerande problem?

Riksdagsledamoten Sauli Niinistö föreslog i samband med godkännandet av EES-avtalet 1992 en kläm om att man skulle utreda möjligheten till efterkontroll av lagarnas grundlagsenlighet, i praktiken närmast en författningsdomstol. Klämmen godkändes, men den ledde ingenvart. Som justitieminister, partiledare eller president har förslagsställaren veterligen inte drivit på saken.

Bjarne Nitovuori fri publicist och tidigare politisk journalist vid HBL

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00