Den optimala inkomsten för studerande är strax under tusen euro i månaden – "Min gräns för att ta emot jobb är när tiden inte räcker till"

Emil Lyytikkä studerar design vid Aalto-universitetet och månadsbiljetten för att ta sig till föreläsningarna i Otnäs i Esbo kostar 55 euro, vilket är en betydande summa trots studierabatten. Bild: Erik Sandström/SPT

Nyttan av att jobba extra är väldigt liten för en studerande som tjänar över 14 000 euro per år. Staten ersätter tusentals euro av studielånet för studerande som inte drar ut på tiden.

Den som jobbar vid sidan om studierna borde tjäna 800-1 000 euro i månaden för att få maximal nytta då stöd och skatter beaktas, enligt en rapport av Skattebetalarnas centralförbund. Emil Lyytikkä studerar design vid Aalto-universitetet och han lever främst på studiestöd och studielån. De optimala inkomsterna är ändå ingenting han tänker på i vardagen.

– Det är alltid bra att ha lite extra pengar, men studierna kommer först, säger Lyytikkä.

Lyytikkäs största utgifter går till hyra och mat. Månadsbiljetten för att åka till studierna i Otnäs kostar 55 euro vilket också är en betydande summa. Han har jobbat deltid för att klara studietiden och är nu på jakt efter ett nytt jobb, men för höga inkomster har aldrig varit ett problem.

– Gränsen för att ta emot jobb är när jag har för lite fritid eller inte hinner med studierna.

Ekonomiskt sett lönar det sig att studera snabbt, speciellt för de som tar studielån. Till exempel kan staten ersätta 4 000 euro av ett studielån på 12 500 euro för en studerande som blir magister inom utsatt tid, enligt Skattebetalarnas förbund.

Motiverar det dig att studera snabbare?

– Det blir lite tajt att studera färdigt på fem år. Och det känns som att man inte hinner utnyttja allt skolan har att erbjuda, utan det blir ganska mycket eget arbete. Förstås är det lockande om någon skulle betala bort delar av ens lån, men när allt kommer omkring har jag ju använt pengarna själv, säger Lyytikkä.

Bostadsstöd borde utgå från individer

Ina Laakso, styrelseordförande för Åbo Akademis Studentkår, är glad att Skattebetalarnas centralförbund gjort utredningen och att studerande kan använda den för att ha bättre koll på hur mycket det lönar sig att jobba. Inkomstgränsen för studiestödet kommer ändå snabbt emot och kunde vara aningen högre.

– Det betyder att studerande kan tvingas tacka nej till jobb som kunde ge bra arbetserfarenhet. Det blir en ekvation där man inte klarar sig om man inte tar lån eller jobbar men samtidigt får man inte tjäna mer än inom regeringens strama ramar ifall man vill lyfta stöd, säger Laakso i ett mejl till SPT.

Enligt Laakso borde också bostadsbidraget grunda sig på enskilda individers inkomster och inte på hushåll.

– I dag hamnar många studerande i kläm och förlorar bostadsbidraget då partnern jobbar heltid.

Det är positivt att staten underlättar avbetalningen av studielånet genom olika typer av avdrag, enligt Laakso. Men det är viktigt att studielånet är frivilligt och fungerar som ett komplement till studiestödet.

– Vi anser att den bästa långsiktiga lösningen är att se till att studiestödet och bostadsstödet räcker för att en studerande ska kunna studera på heltid och klara vardagen. Att höja studiestödet skulle vara ett bra sätt att öka den genomsnittliga studietakten, säger Laakso.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning