Den ofrivilliga hövdingen – flickornas räddning

Varje år blir 15 miljoner flickor i världen bortgifta och förlorar ofta chansen till ett självständigt liv. Men i Malawi blåser förändringens vindar. Det här är berättelsen om Theresa Kachindomoto den ofrivilliga hövdingen som stoppat hundratals barnäktenskap genom att stifta lagar, sparka bychefer och skicka föräldrar i finkan.

Theresa Kachindamoto är bychef över 1 miljon människor i Malawi och hon har använt sin makt till att göra barnäktenskap olagligt och bryta upp 850 redan existerande äktenskap. Bild: Malin Palm

– I början blev folk väldigt arga och jag tänkte att kanske kommer de vilja döda mig.

Theresa Kachindomoto skrattar roat, som om hon just berättat en rolig historia. Hon sitter på sitt kontor, ett litet betongrum utrustat med ett enkelt skrivbord belamrat med pappershögar och i ett hörn ett gulnat arkivskåp. Ytterdörren vätter mot en sandig gårdsplan där loja hundar och muntert grymtande små grisar strosar omkring.

Det enda som påminner om makt är stolen hon sitter på ryggstödet är en magnifik träsnidad örn med över en meter mellan vingspetsarna. Från sitt anspråkslösa residens i byn Mtakataka har hennes släkthövdingar över Dedzaprovinsen i Malawi i generationer styrt över nästan en miljon människor och över 500 bychefer.

Av alla Kachindomoto-hövdingar lär Theresa vara den som går till historien. Inte bara för att hon är den första kvinnan, utan för att hon med orädd frenesi gett sig på vad hon kallar för dåliga delar av kulturen.

Men det var inte så här Theresa själv hade tänkt sig sitt liv.

Hotades med tvång

Som ung sökte hon sig bort från det konservativa bylivet till universitetsstaden Zomba. I 27 år var hon sekreterare på en arbetsplats som dominerades av utbildade kvinnor. Här ville hon stanna. Men 2003 dog hennes bror hövdingen och den kungliga valberedningen i Mtakataka tog en oväntat beslut: Theresa, den förlorade dottern och yngst av tolv i syskonskaran, utsågs till hövding.

Kanske var det sista gången i sitt liv som Theresa Kachindomoto var maktlös.

– Jag sa nej. Men de sa att de bara skulle varna en gång, sen skulle de hämta mig med tvång, säger hon

– Jag frågade mina syskon, varför jag? De sa, för att du har bra kontakt med folket, och för att du har ett stort hjärta.

Omgivningen reagerade, kan en kvinna vara hövding? De konservativt lagda fick det inte lättare när deras kvinnliga överhuvud hittade sin hjärtefråga.

– Jag hälsade på en släkting och i byn satt en 13-årig flicka med ett gråtande barn i famnen. Jag sa till henne att kalla på barnets mamma men då sa hon, det är jag! Jag frågade efter barnets pappa och hon pekade på en pojke som spelade fotboll. Jag blev väldigt upprörd och ogiltigförklarade deras äktenskap samma dag, säger hon.

Det var startskottet i hennes kamp. I hennes område skulle ingen under 18 år tillåtas gifta sig. Inga små flickkroppar ska tvingas genomgå graviditeter. Alla flickor skulle dessutom gå i skolan.

Det tog tid, men 2013 samlade hon alla bychefer och kyrkans folk på gården i Mtakataka och lyckades få samtligas underskrifter. En ny lag var skapad.

"Ni ska få se"

– Folk tittade på mig och undrade, vem är hon? Men jag sa bara, att om vi utbildar en flicka, då utbildar vi hela nationen. Ni ska få se!

I grundskolan några kilometer bort syns resultatet av Theresas Kachindomotos projekt. På skolgården bland kompisar i blåvita skoluniformer står 18-åriga Grace Juvinali. För tre år sedan blev hon gravid, och fann sig i sitt öde.

– Jag hade sett andra flickor som blev gravida, de gifte sig och stannade hemma. Utan utbildning får de ett fattigt och dåligt liv med jordbruksjobb, och så skulle det bli för mig.

Men hon skulle upptäcka att det var nya tider. I Theresa Kachindomotos områden måste föräldrarna ta hand som sina barnbarn när deras döttrar går tillbaka till skolan. Grace Juvinali tänker uppfostra sin dotter till att studera hårt och låta henne veta att hon kan prestera lika bra, eller bättre, som jämnåriga pojkar.

– Jag vill utbilda mig och bli sjuksköterska. Då kan jag tjäna egna pengar och klara mig själv. Även om jag inte hittar en man kan det bli ett bra liv.

En manlig lärare som sitter i samma rum brister ut i ett bullrigt skratt och tillägger att så där brukar det minsann inte gå till i Malawi. Men Grace Juvinali fortsätter oberört att prata om att hon ser förebilder i andra yrkesarbetande kvinnor.

En av dem är skolans rektor Cecilia Kasiya, hon har förståelse för unga flickors situation.

– Det är inte bara traditionerna, fattigdomen är också ett problem. Om en dotter gifts bort får föräldrarna en mun mindre att mätta. En flicka kan ge upp sin kropp för ett mål mat eller nya kläder. Varje vecka har vi lektioner som lär dem att fatta bra beslut för framtiden, säger hon.

En flicka skurar golvet innan första lektionen i skolan i byn Mtakataka i Malawi. Tradtionerna gör att flickor beläggs med arbetsuppgifter mycket tidigare än pojkar och de förväntas också ta ansvar för att inte bli gravida som tonåringar. Fattigdomen i landet gör att vissa ibland ger sin kropp för ett mål mat. Bild: Malin Palm

Det är eftermiddag men solen står fortfarande högt när Theresa Kachindomoto besöker en grannby. Hon tas emot med musik och får hedersplatsen i en lång stolsrad under ett skuggande träd.

Här finns också en av mammagrupperna Theresas förlängda arm i arbetet för flickors rätt att gå i skolan. Esther Tandasha och Blenda Dengu har tagit till sin uppgift att hitta och hjälpa flickor som blivit bortgifta.

På vårt förra möte hade vi en situation. En pappa ville hålla sin dotter hemma efter en graviditet eftersom han inte hade tid att ta hand om barnet. Vi såg till att bychefen gick till polisen och då gav föräldrarna sig, säger Esther Tandashi och slår ut med armarna.

– Vi informerar i skolor och till föräldrar, men det är Kachindomotos lag som gör oss handlingskraftiga, säger Blenda Dengu.

19-åriga Stella Kalikombe håller om sin fyraåriga son. Tack vare att hon fick hjälp att skilja sig kan hon nu fortsätta sin utbildning medan sonen är hemma hos hennes föräldrar. Bild: Malin Palm

Stella Kalikombe hjälper sin mamma och pappa att rensas årets skörd av majs. Stellas by styrs av Kashindamoto och hon fick hjälp att skilja sig efter tre år i våldsamt äktenskap. Bild: Malin Palm

Tretton timmar av smärta

Stella Kalikombe är en av de många flickor i byn som blev bortgift, hon var 15 år när hon födde sin son.

– Det var tretton timmar av smärta. Jag grät hela tiden och ropade efter min mamma, säger hon.

I tre år var hon fast i hemmet och i en våldsam relation innan mammagruppen fick nys om hennes situation. De tvingade mannen och föräldrarna att gå med på skilsmässa.

– Nu vill jag bli lärare, jag tycker om att se hur kvinnor sitter där framme och utbildar alla andra, säger Stella Kalikombe.

På besök i byn är även Pajsan Chipanga, en av fyra bychefer som fick känna på den nya hövdingens beslutsamhet när han struntade i hennes direktiv och tillät ett ungt par att gifta sig.

– Hon kallade mig till sig och sa att jag var avsatt. Mitt hjärta pumpade och jag fick panik. All den respekt jag hade försvann på en sekund.

Kachindomoto bröt parets giftermål, först ett år senare återfick Pajsan Chipanga sin titel.

– Numera accepterar jag aldrig ett sådant giftermål. Flickorna ska ju gå i skolan, säger han.

"Nu älskar alla mig"

Theresa Kachindomoto har ibland använt hårda nypor och ilskna utbrott för att få sin vilja igenom. Men hon menar att folk börjat ta till sig hennes budskap. Fattiga föräldrar förstår vilken tillgång en utbildad dotter kan vara.

– Först var de hånfulla, men nu älskar alla mig och frågar varför jag inte blev deras hövding tidigare, säger hon och skrattar nöjt.

Nästa steg för Theresa Kachindomoto är att få det nationella parlamentet att sätta en åldersgräns på 21 år. Då hinner flickor avsluta universitetsutbildningar innan giftermålets bojor blir ett hinder. Dessutom har hon besökt Sydafrika, Zambia och Namibia för att sprida sin vision.

– Jag träffade deras hövdingar och alla var glada över beslutet jag tagit. Jag lämnade kvar kopior av min lagtext, jag hoppas att de använder den.

Fakta

Theresas Kachindomotos kamp mot barnäktenskap

Med sin auktoritet som hövding skapade hon en lag mot barnäktenskap. Underordnade bychefer och religösa ledare skrev på.

Hon har skapat mammagrupper som arbetar direkt i lokalsamhällena med att sprida information och genom att söka upp flickor under 18 år som gifts bort. Med lagen som stöd kan de tillkalla polis och åtala föräldrarna.

För ett år sedan antog Malawis parlament en lag som stipulerar 18-år som gräns för ingående av äktenskap. Lagen kan dock kan kringgås om föräldrar godkänner giftermålet. Theresa Kachindomoto propagerar för en skärpt nationell lagstiftning.

Med hjälp av sin lag och mammagrupperna har Theresa Kachindomoto, enligt hennes egen dokumentation, brutit upp och förhindrat minst 850 äktenskap.

Fakta

Barnäktenskap

Faktorer som gör barnäktenskap vanliga i ett samhälle är ofta fattigdom och låg utbildningsgrad. I kombination med traditionella och religiösa mönster svaga samhällsfunktioner så som sjukvård och rättsväsende ökar risken. Korruption gör att barnäktenskap kan vara vanliga även i länder där det enligt lag är förbjudet.

Graviditeter i ung ålder är en stor hälsofrisk. För flickor mellan 10 till 14 år som föder barn är risken för dödsfall fem gånger så stor än i åldrarna 20-24 år. Riskerna för svåra förlossningsskador så som fistula är också stora.

I Malawi är 12 procent av flickor under 15 år gifta och 50 procent har gift sig innan de fyllt 18 år.

Källor: Human Rights Watch, Girls Not Brides.

Profil

Teresa Kachindomoto

Ålder: 58 år

Familj: Yngst av tolv syskon. Är gift och har fem söner.

Utbildning: Grundskola.

Yrke: Traditionell hövding i Dedza-privinsen i Malawi

Så styr hon: Med hjälp av besök i lokalsamhällen och månatliga möten med 51 underordnade hövdingar som i sin tur styr över 550 byachefer.

Fakta

Malawi

Huvudstad: Lilongwe

Befolkning: cirka 16 miljoner

Befolkningstäthet: 142 människor per kvadratkilometer

Levnadsstandard: Omkring 50 procent lever under fattigdomsgränsen (1,9 dollar).

Källa: Världsbanken

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33