Den nya gymnasielagen ska sporra till entusiasm och bättre ork

I vår är det tänkt att ett lagförslag om en ny gymnasielag ska föras till riksdagen. Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen vill skapa en lag som ska förbättra välbefinnandet i gymnasierna och som ska sporra till tvärvetenskaplig och bred allmänbildning.

Det finns många problem och utmaningar med dagens gymnasium. Intresset för att söka sig till gymnasiet har minskat med flera procentenheter sedan början av 2000-talet. De som sedan faktiskt söker sig till gymnasiet får sedan tampas med stress och utmattning, något som också HBL (2.9.2017) har tagit upp tidigare.

– I gymnasiet är 75 procent av känslorna negativa. Det kan handla om trötthet, stress och leda. En fjärdedel är sen känslor som iver och glädje. Man har lyft fram att det här är den första generationen där barnen är mera stressade än föräldrarna, säger professor Katariina Salmela-Aro under en tillställning som Undervisnings- och kulturministeriet ordnade på onsdagen.

Enligt Salmela-Aro uppvisar 56 procent av eleverna någon form illamående.

Men gymnasiets problem tar inte slut där. Det finns också stora hinder för hur människor kommer vidare från gymnasiet. Tre fjärdedelar av de som blir studenter söker in till utbildning på högre nivå, men endast ungefär en tredjedel fortsätter direkt med studier. Det här är en kombination som man från regeringshåll upplever som problematisk.

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen. Bild: Lehtikuva / Vesa Moilanen

– Kärnproblemet när man tittar på framtidens samhälle och arbetsliv är att vi behöver mer kunnande. Samtidigt så minskar åldersklasserna, och gymnasiets attraktionskraft minskar. Den här är inte hållbart med tanke på kunnandet i Finland, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

Enligt undervisningsministern är medianåldern på de som börjar studera vid högre utbildning nu 22 år.

Det är utifrån den här bakgrunden som regeringen vill förnya gymnasielagen, trots att förra regeringens timfördelningsförnyelse knappt har trätt i kraft. Grahn-Laasonen har redan i tidigare sammanhang uttryckt att hon inte upplever timfördelningsreformen som särskilt lyckad.

– Den blev en rätt anspråkslös uppdatering, som inte gick in på grundfrågorna. Därför ville vi nu först titta på lagstiftningen så att vi sen senare kan titta på timfördelningen och frågor kring dem.

Välbefinnande en prioritet

Undervisnings- och kulturministeriet publicerade på onsdagen en utredning om gymnasiernas nuläge och utvecklingsbehov där man sammanställt aktuella resultat från befintliga undersökningar om gymnasieutbildningen. Den nya gymnasielagstiftningen är alltså tänkt att svara mot de här behoven och vara mera än den timfördelningsreform som föregick den.

Man har vid ministeriet satt upp målsättningar som att gymnasiet ska vara en attraktiv allmänbildande utbildningsform, att utbildningskvaliteten och inlärningsresultaten ska förbättras, och att övergången från studier på andra stadiet till högskolenivå ska ske smidigare. Men när Grahn-Laasonen själv talar om reformen väljer hon att prioritera välbefinnande- och stödfrågor.

– Vad är framtidens elevhandledning? Och hur beaktar man den enskilda eleven och det alla lär sig annorlunda, för att både entusiasmen och orken ska hållas uppe?

Grahn-Laasonen efterlyser också specialstöd också i gymnasiet för de som behöver. Samt att det behövs bättre beredskap bland gymnasierna att ta tillvara den potential som invandrare bär på.

Tanken är gymnasierna ska jobba mera tvärvetenskapligt än tidigare, och att de olika ämnena ska kunna samarbeta mera.

– I framtiden betonas en bred allmänbildning och dess betydelse, säger Grahn-Laasonen.

Valfrihet eller inte

Men det finns också mycket som är motstridigt och oklart när det gäller gymnasiernas framtid. Samtidigt som undervisningsministern betonar att de inte vill skapa konflikter mellan olika läroämnen och att målsättningen inte är att öka valfriheten, pågår det för tillfället ett försök med just större valfrihet i en del gymnasier.

Professor Katariina Salmela-Aro. Bild: Lehitkuva / Vesa Moilanen

– Vi gör ett timfördelningsförsök där 28 gymnasier deltar. Därifrån får vi resultat i något skede. Men den här förändringen fokuserar nu inte på timfördelningen, utan på gymnasielagen. Timfördelningsfrågorna kommer senare. Nu söker vi svar på frågorna som blev obesvarade i den förra förnyelsen, säger Grahn-Laasonen.

När den förra timfördelningsförnyelsen gjordes fördes det diskussioner om en så kallad korgmodell där olika ämnen var uppdelade i olika korgar, och som då av kritiker ansågs kunna hota gymnasiets allmänbildande funktion. I valfrihetsförsöket som nu pågår är realämnena uppdelade i två korgar: miljö- och naturvetenskaper (biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap) samt humanistiskt-samhälleliga ämnen (historia, samhällskunskap, religion/livsåskådningskunskap, psykologi, filosofi).

Grahn-Laasonen poängterar ändå att den nya gymnasielagen inte kommer att ta avstamp från någon korgmodell utan att man bygger från rent bord.

Problemet med motsättningar mellan ämnen kommer också från annat håll. I förra veckan uppmärksammade bland andra Helsingin Sanomat det poängsättningsverktyg som det föreslås att universiteten ska använda sig av vid intagning på basis av studentbetyg. I det här verktyget kan universiteten använda sig av olika poängsättning beroende på om man vill betona till exempel språk eller matematik. Kritiken mot den här modellen lyfter fram att den kan leda till en situation där en del ämnen är helt onödiga att studera för den som vill optimera sina möjligheter komma in till ett universitet, och att det igen leder till en situation där gymnasiets allmänbildande funktion hotas.

Verktyget togs fram av universiteten, men förnyandet av urvalet är en del av regeringens spetsprojekt som ska få människor snabbare ut i arbetslivet. Grahn-Laasonen ser diskussionen som ett exempel på att det behövs tätare samarbete.

– Den senaste tiden diskussionen om poängsättningsmodeller i samband med förnyelsen av intagning till högskolorna lägger bara större tyngd vid att det behövs mera samarbete kring glappet mellan de här utbildningshelheterna. Det här för att man ska kunna få en smidigare övergång.

Fakta

Så här framskrider reformen

Regeringen beslöt om att förnya gymnasielagen vid sin halvtidsgranskning i våras.

Undervisningsministeriet utsåg en tillfällig enhet som jobbar med reformen.

Till enhet hör ett 40-tal olika experter i gymnasiefrågor.

Man har också åkt på turné runt i landet och hört olika experter, allt från lärare till elever.

Det finns också en öppen tankesmedja på nätet, där man ännu fram till söndag 26.11 kan kommentera. Den hittas här: http://minedu.fi/sv/folj-med-och-delta

Tanken är att ett lagförslag ska föras till riksdagen i vår.

Lagen kan tidigast träda i kraft hösten 2019.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33