Nu utreds meteoritteorin – den mystiska smällen i Helsingforsnatten syntes på seismologens grafer

Mätinstrumenten i Gumtäkt gav utslag vid precis den tidpunkt då den gåtfulla smällen hördes. Bild: Seismologiska institutet

Knallen i Helsingfors strax före midnatt på lördagen gav trots allt utslag i mätinstrumenten. Bland många teorier kan ett meteoritnedslag inte uteslutas.

Mystiken tätnar kring den höga knallen som hördes i delar av Helsingfors ungefär klockan 23.45 på lördagskvällen. Seismologiska institutet vid Helsingfors universitet uppgav i söndags att inga avvikelser syntes i mätinstrumenten, men det visar sig att det inte stämmer.

Seismologen Tommi Vuorinen kollade några andra mätinstrument i Gumtäkt som ingår i ett vetenskapligt projekt för att kartlägga seismiska risker i urbana områden. Grafen visar en svag men urskiljbar signal precis vid den tidpunkt då boende i bland annat Kottby, Åggelby, Månsas, Forsby, Grinddal, Arabiastranden och Gumtäkt hörde smällen.

– Signalen tyder på att det handlar om något slags explosion eller knall i luften. Smällen har orsakat en tryckvåg som nått marken och orsakat vibrationer som de seismologiska instrumenten registrerat, säger Vuorinen.

Spekulationer

Orsaken till smällen är däremot fortfarande oklar. Under veckoslutet florerade flera teorier, från bomber och blixtnedslag till jordbävningar och jaktplan. Seismologiska institutet kunde genast utesluta jordbävningsteorin. I och med det nya fyndet kan också flera andra teorier avskrivas.

– Det handlar åtminstone inte om en explosion på jordytan, för det skulle ha synts som en starkare signal. Ryssland har haft en militärövning på Finska viken med flera kraftiga explosioner, men inte en enda av dem ägde rum vid den här tidpunkten, säger Vuorinen.

Finlands försvarsmakt har inte heller haft någon aktivitet i området vid den här tiden, och inga byggfirmor har rapporterat om sprängningar. Enligt Meteorologiska institutet kan också en åskknall uteslutas.

En teori som däremot ännu inte kunnat avfärdas är att en meteorit fallit ned.

– Jag vill inte spekulera i sannolikheten, men det är en möjlighet vi utreder tillsammans med Astronomiska föreningen Ursa, säger Vuorinen.

"Kanske aldrig får svar"

Vid Ursa säger ordförande Markku Poutanen, professor i geodesi och geodynamik vid Lantmäteriverket, att ljudet i så fall kan ha uppstått då meteoriten passerat ljudvallen, eller då den splittrats vid fallet genom atmosfären.

Om så skulle vara fallet bedömer Poutanen ändå att utsikterna för att lokalisera meteoriten är svaga.

– Om en meteorit splittras faller den som stenar från himlen och kan sprida sig över områden på flera kilometer. I terrängen kan de se ut som helt vanliga stenar. Bara större meteoriter bildar gropar eller kratrar, för hastigheten sjunker under meteoritens väg genom atmosfären, säger Poutanen.

Med bara en diffus signal att gå på vill Poutanen inte dra några slutsatser alls.

– Om det däremot skulle gå att få in fler observationer av flygbanan kunde man potentiellt räkna ut var en meteorit landat. Men nu vet vi inte ens om det är en meteorit.

Tommi Vuorinen vid Seismologiska institutet utreder om det finns en korrelation mellan signalen i Gumtäkt och andra mätinstrument i närområdet.

– Vi hoppas få mer data inom kort. Mysteriet kan klarna inom de närmaste veckorna, men det är också möjligt att vi aldrig får klarhet. Smällen kan fortfarande ha orsakats av människan, eller av ett fenomen som ingen ännu kommit att tänka på, säger Vuorinen.

Det är sällan någon ser en meteorit falla ned. I hela världen rapporteras bara omkring 3–4 bevittnade meteoritnedfall per år.

Helsingforspolisen fick larm om smällen under natten mellan lördag och söndag, och gjorde en resultatlös utryckning till Åldermansvägen i Åggelby. På onsdagen uppgav polisen för HBL att ingen vidare utredning av smällen är aktuell.

Övriga källor: Ursa, Nationalencyklopedin.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning