Den misstänktes hemland jäser av bitterhet

Anna-Lena Laurén.Bild: HBL-arkiv

Den uzbekiska statsledningen utsåg tidigt islamisterna som sina huvudfiender. Man har också förföljt den politiska oppositionen genom att stämpla dem som islamister. Resultatet är att Uzbekistan i dag är ett land fullt av oläkta sår, skriver Anna-Lena Laurén om den misstänkte attentatsmannens hemland.

MOSKVA Av alla diktaturer i Centralasien är Uzbekistan en av de värsta. Det är också ett av de länder som har haft den absolut hårdaste politiken för att kväva islamismen.

År 2005 dödades hundratals personer i Andijan i ett nedtystat massmord som det forfarande är svårt att få vederhäftig information om, eftersom Uzbekistan är ett slutet land som ytterst få utländska journalister tillåts besöka. Offren hade demonstrerat i solidaritet med en grupp lokala företagare, som hade fängslats och anklagats bland annat för extremism. Enligt de uzbekiska myndigheterna var det en islamistisk demonstration, något som internationella människorättsgrupper förnekar.

Vad som däremot är sant är att den islamistiska grupperingen Hizb-ut-Tahrir tidigt utsåg Uzbekistan till ett av sina viktigaste länder. Uzbekistan är det folkrikaste landet i Centralasien och har en starkare religiös tradition än till exempel grannlandet Kirgizistan.

År 1999 exploderade sex bilbomber under en och en halv timme i huvudstaden Tasjkent, vilket resulterade i 16 dödsoffer och över 120 skadade. Den enväldige president Islam Karimov inledde därefter en systematisk jakt på islamister och arresterade troende muslimer över hela skalan, oavsett om det gick att bevisa att de hade kopplingar till terrororganisationer eller inte. Gripna personer torterades och många försvann spårlöst.

År 2004 exploderade flera bomber både i Tasjkent och Buchara. 47 människor dog. Några månader senare anfölls amerikanska och israeliska ambassaden, vilket ledde till sju dödsoffer. Uzbekiska myndigheter anklagade Hizb-ut-Tahrir, men en annan islamistorganisation vid namn Jamoat meddelade senare att de stod bakom dådet. Vissa analytiker anser att förövarna var de uzbekiska myndigheterna själva, eftersom de behövde en förevändning för att fortsätta förtrycket både den politiska oppositionen och islamisterna.

På grund av tortyr och försvinnanden har bitterheten mot Karimov varit stor, i synnerhet i islamistkretsar. Den gamle diktatorn dog i höstas och efterlämnade ett maktvakuum. Hans efterträdare Sjavkat Mirzijajev var Karimovs förtrogna men har trots detta släppt på tumskruvarna lite – bland annat har flera politiska fångar släppts. Några av dem har suttit mer än tjugo år i fängelset.

Anna-Lena Laurén Korrespondent i Moskva

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00