Den mest livskraftiga enheten kan inte läggas ner

Här kan man förresten ha delade meningar om huruvida man skapar skoltrygghet bland sjuåringar med alltför flexibla och öppna rum.

Det är inte lätt att orientera sig i den debatt som nu förs om Helsingfors södra skoldistrikt. De dubbla budskapen duggar tätt, fakta står mot fakta, elevsiffrorna ändras beroende på vem som citerar dem och vilka syften de ska gagna. Här nedan följer några exempel.

I den behovsutredning som gjordes i januari 2015 och som ligger till grund för de nya skolorna på Busholmen räknade man med att det 2019–2024 finns ett underskott på 114–278 svenska elevplatser i distriktet. Ett år senare motiverar man nedläggningen av Cygnaeusskolan med alltför många tomma skolutrymmen. Så snabbt och så mycket kan elevtalen väl inte fluktuera?

År 2007 beräknade stadens faktacentral att det 2015 skulle finnas 851 elever i distriktets svenska grundskolor. Det faktiska antalet visade sig bli 1 133. En felkalkyl på över 30 procent. Är det så här missvisande underlag man arbetar med?

Det betonas i alla diskussioner att den tvåspråkiga skolan (definition på begreppet saknas alltjämt) är den finska skolsektorns angelägenhet som inte alls angår oss. Samtidigt får vi höra att skolans existens är helt beroende av en livskraftig svensk skola i samma byggnad och därför kräver snabba beslut av den svenska sektorn.

I en insändare (HBL 13.3) deklarerar svenska undervisningssektionens vice ordförande Bernt Nordman (De gröna) att vi måste skapa stora och starka skolenheter och att Cygnaeusskolans framgång ligger just i att den är så stark och har en ändamålsenlig storlek. Hans slutsats blir märkligt nog att Cygnaeusskolan ska läggas ner.

"Väggarna är inte det viktiga" är mantrat när det blir aktuellt med skolnedläggningar. Men när den svenska linjedirektören vid utbildningsverket ombads räkna upp tre konkreta fördelar med det nya skolkomplexet på Busholmen var hans enda argument de arkitektoniska lösningarna, alltså väggarna. Eller snarare avsaknaden av väggar.

Här kan man förresten ha delade meningar om huruvida man skapar skoltrygghet bland sjuåringar med alltför flexibla och öppna rum. De utgör åtminstone ingen idealisk inlärningsmiljö för integrerade elever med specialbehov eller koncentrationssvårigheter.

Det talas vackert om vikten av en nordisk skola. Men ingenstans i de beslut som fattats om Busholmsskolorna står ett ord om nordism. Kanske tanken förverkligas, kanske inte. Några garantier eller juridiskt bindande beslut finns inte.

Tvåspråkigheten i Helsingfors främjas genom den nya Busholmsskolan, säger man. Just nu förefaller det snarare som om rabaldret kring Cygnaeusskolan, den eviga osäkerheten och de huvudlösa förslagen inom svenska skolsektorn skulle avskräcka barn från tvåspråkiga hem som i framtiden hittar tryggare helfinska lösningar inom rimligare avstånd. Då hjälper man inte upp situationen med en ensam skola på Busholmen som meddelar undervisning delvis på svenska.

Redan i dag passerar en elev som går i svenskt lågstadium i Helsingfors i genomsnitt cirka fem finska lågstadier på sin dagliga skolväg. Frestelsen att vika in på deras skolgård är stor för en tvåspråkig elev, och den minskar inte genom att skolvägen görs längre och farligare.

Vi klagar över bristen på behöriga lärare i Helsingfors. Kanske en orsak till att lärare inte lockas hit i tillräckliga mängder är den arrogans som stadens högsta skolledning bemött dem med i pågående och tidigare skoldiskussioner?

Slutligen: skolprojekt som Arabiastranden och Degerö visar att nya svenska skollokaliteter lockar till sig nya elever i mycket större antal än man prognostiserat. Det finns all anledning att tro att det går så också för Busholmen/Ärtholmen. Med hänvisning till de här erfarenheterna och till den motstridiga elevstatistiken jag nämnde i början borde den svenska skolsektorn våga stå på sig.

Vi behöver en skola på Busholmen, men vi kan absolut inte lägga ner vår livskraftigaste enhet – Cygnaeusskolan.

Henrica Bargum Helsingfors

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning