Den hårda linjens försvarsminister

Pressas på svar. Donald Rumsfeld har varit försvarsminister två gånger och senatsmedlem under fyra presidenters tid.Bild: Yle

Kvällens personporträtt får stänk av aktualitet, och inte bara från Irak. Hårdhänt maktutövning karakteriserar Donald Rumsfeld, och Donald Trump lär vara av samma skrot och korn.

Dokumentärprojekt: Okänd sanning sänds i Yle TV1 måndag kl. 21.30, repris lördag kl. 12.35.

Den börjar 1962 under Vietnamkriget och slutar 2006 under Irakkriget. Donald Rumsfelds politiska karriär är präglad av amerikanska offensiver i världsfredens namn, som inte utfallit som planerat.

Errol Morris målar i dokumentären Unknown Known ett porträtt av den hårde republikanen. Vi får se hur skickligt Rumsfeld än attackerade, än backade, för att maximera sitt inflytande i maktspelet, men framför allt får vi en insikt i hur han tänker och hur han berättigar en konsekvent hårdhänt politik.

Donald Rumsfeld ser ett USA rustat till tänderna som världsfredens bästa om inte enda garant. Med den logiken är USA inte bara berättigat utan rentav förpliktat att med alla medel bekämpa kommunismen i Vietnam och terrorismen och de misstänkta massförstörelsevapnen i Irak.

Rumsfeld talar om "peace through strength" alltså militär styrka för att trygga freden, men som USA:s försvarsminister 1975–77 och 2001–06 använder han styrkan så att han inte framstår som en fredsduva.

Med terrorattackerna den 11 september 2001 börjar USA:s krig mot terrorismen. Rumsfeld spelar en central roll, men där han uppfattar utgången som att USA befriat Irak från Saddam Hussein törs kritikerna tala om en "amerikansk ockupation". För precis som Vietnamkriget är Irakkriget impopulärt hemma. Efter en räcka motgångar lägger Rumsfeld in sin avskedsansökan, men får avslag.

Rumsfelds kanske största dilemma är att han inte vill inse att det finns rum för flera uppfattningar än hans egen, och att han inte kan styra den offentliga debatten om extremt våld mot terroristerna. Själv menar han att det ligger i nationens intresse att terroristerna behandlas hårt – att allt annat vore ett amerikanskt svaghetstecken, och att pressen borde vara patriotisk.

Men då liberala medier blottlägger CIA:s tortyr av terroristerna på Guantánamobasen kan Rumsfeld inte hantera offentligheten. En fri press skriver inte med Vita husets eller Pentagons penna.

"Jag har aldrig sett så mycket desinformation", säger Rumsfeld om medierapporteringen om Guantánamo, men snart bekräftar FBI och Röda Korset att CIA tillgripit skendränkning och andra brutaliteter. Rumsfeld vidhåller att terrorister måste behandlas hårdare än vanliga krigsfångar och han inte tillåtit omänskliga metoder.

Trots att president George W Bush avskedade Rumsfeld 2006 i en politisk utförsbacke förblir han lojal mot presidenten. Bara det att president Barack Obama inte har avvecklat Guantánamo eller andra av Bushregimens krigspolitiska strukturer visar enligt Rumsfeld att Bush gjorde rätt.

Dokumentären är från 2013 och kan därmed inte granska krigets betydelse för dagsläget i Irak, men aktuell är den. I januari intas Vita huset av nästa republikanska president. Med en tortyrtillvänd Donald Trump vid spakarna kan vi kanske ana ett nytt uppsving för de hårdhandskar som Rumsfeld lämnat efter sig.

Peter Buchert Reporter

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00