Den goda staden – finns den?

Bild: Leif Weckström

En stad eller stadsdel kan se bra ut på ritbordet men det är ingen garanti för att den blir trivsam och fungerande i verkligheten. – Det allra viktigaste är att människorna har en livsmiljö där de känner sig delaktiga, säger Tuula Teeri, vd för IVA i Sverige.

Människor har genom historien samlats i städer för att det finns mycket att vinna på det. Man talar om sociala, ekonomiska och miljömässiga fördelar.

Men det kan också bli mardrömslikt, om utvecklingen går åt fel håll. Det kan uppstå slumområden, avfallsberg, vattenbrist, segregring.

Tuula Teeri, tidigare rektor för Aalto-universitetet, leder numera Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) i Stockholm, som har flera projekt på gång om vad som formar ett gott liv i staden, det vill säga en sorts framgångsrecept för städer som lockar människor till sig.

– Det finns tre avgörande saker som måste vara på plats: en framtidsvision, innovationskraft och delaktighet. Men det allra viktigaste är humankapitalet, det vill säga människorna.

Människor behöver ha nära till arbete, mötesplatser, grannar, grönområden, skolor, sjukvård. (Tuula Teeri)

Närhet a och o

Täthet handlar om att bygga tätt men också om social, kulturell, ekonomisk och ekologisk närhet. Annorlunda uttryckt: människor behöver ha nära till arbete, mötesplatser, grannar, grönområden, skolor, sjukvård. För att trivas behöver stadsborna också kunna ta del av ett rikt kulturliv, restauranger, affärer. Ekologisk täthet kan handla om närheten till grönområden men också om att ha nära till återvinningsstationen.

Vad människor behöver, hur de rör sig och beter sig är något planerarna och politikerna behöver förstå och väga in redan i ett tidigt skede och det är ofta här det går fel. Som tidigare rektor för Aalto-universitetet tar Teeri Otnäs i Esbo som exempel.

– Där bor många studerande, men vill vi på riktigt ha en stadsdel som är så homogen? Nu när metron har kommit finns det förutsättningar för en bättre blandning av människor men den här typen av aspekter behöver man tänka på redan när man skapar boendemiljöerna.

Det räcker alltså inte med att stadsplanerare och forskare gör uträkningar och ritningar, Teeri understryker att människorna som bor i staden måste kopplas in i planeringen. Hur det ska gå till finns det ingen mirakelmedicin för.

– Forskare, planerare och beslutsfattare sysslar ofta med översiktsplaner medan människor som ska bo i staden är mer intresserade av detaljer. Båda aspekterna behöver sammanföras för att en boendemiljö ska bli bra. Vi besökte nyligen den ökända stadsdelen Rosengård i Malmö och där är man nu i färd med att bygga ut och komplettera bostadsområdet. Rosengårdsborna är i allra högsta grad involverade i utformningen och man har frångått en styrning uppifrån och ner. Det vi såg verkar väldigt spännande och har förutsättningar att bli bra.

Allt i balans

För att människor ska trivas i en stad måste man alltså uppleva att livet är gott. Nyckelfrågor är bostäder, jobb, skolor, transporter och ett tillräckligt utbud av fritidsaktiviteter.

– Allt ska vara i balans och vi måste hitta sätt att få det att fungera. När vi lade grunderna för Aalto-universitetet satsade vi medvetet på ett gott samarbete med Esbo stad eftersom campus ligger där. Vi rekryterade till och med en vice rektor med ansvar för campusutvecklingen och samarbetet.

Ändå finns det få saker som inte kan bli bättre.

– Måste planering och beslutsprocesser ta så lång tid? Verkligheten springer i många fall ifrån processerna. Ta transporterna som exempel. Nu planläggs det för parkeringsnormer som ganska säkert blir föråldrade innan allt är klart.

Hur menar du?

– Behöver vi bilen i framtiden? Åtminstone behöver vi kanske inte äga den, kanske inte ens köra den. Vi kanske har bil som en form av service. Det kan också finnas förarlösa bilar. Den här utvecklingen är viktig ur hållbarhets synpunkt, men förbereder vi våra samhällen för den utvecklingen? Det är sådana saker vi måste tänka på redan nu utifrån en stark vision.

Boendemiljön hör också till de viktiga faktorerna, liksom utbildningen.

– Få människor flyttar till nya jobb utan sin familj och då är det viktigt att det finns bra bostäder och skolor. Om man vill locka utländska experter till en stad måste det finnas skolor som ger undervisning på olika språk.

Fler sådana skolor ingår i den nya visionen som borgmästaren lagt fram för stadsfullmäktige i Helsingfors. Men också högskolorna behöver vara rustade för en ny tid.

– I Finland finns det för knappast några kandidatutbildningar på engelska, säger Teeri. Var ska de ungdomar med annat modersmål än finska och svenska studera som gått ut gymnasiet?

När vi intervjuat utlänningar som bor här framkommer det att många saknar både en elegans och en ruffighet som ofta finns i andra storstäder. (Mari Vaattovaara)

Professor Mari Vaattovaara vid Helsingfors universitet refererar till en ännu inte publicerad rapport om boendemiljön i Helsingfors när hon säger att många utländska experter uppfattar staden som "högklassigt monoton".

– När vi intervjuat utlänningar som bor här framkommer det att många saknar både en elegans och en ruffighet som ofta finns i andra storstäder.

Borgmästare Jan Vapaavuori kan hålla med om att stadsdelarna i Helsingfors kunde stärka sin egen särprägel.

– Samtidigt ska Helsingfors absolut inte pruta på en av de saker som vi lyckats synnerligen väl med, nämligen att blanda olika boendeformer på samma ställe. Vi har stadens hyresbostäder sida vid sida med kapitalbostäder, det är ett vinnarkoncept som gjort att Helsingfors saknar slumområden.

Den tredje viktiga faktorn för en attraktiv stad är innovationskraft, enligt Tuula Teeri.

– I vår rapport utpekas det som en av de viktigaste drivkrafterna och här klarar sig Helsingfors bra jämfört med andra städer. Det beror mycket på teknologi, den tidiga digitaliseringen och utbildningsnivån.

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39