Den förarlösa bussen kan vänta vid brofästet

I kväll ska fullmäktige i Helsingfors fatta ett långsiktigt och väldigt dyrt beslut om kollektivtrafiken. För de stora massorna anses det behövas spårväg även i framtiden – därför ska det till exempel inte köra förarlösa bussar över Kronbroarna.

De senaste veckorna har det rullat ovanliga fordon i Ärtholmen i Helsingfors. De som besökte bostadsmässan i Vanda i fjol känner igen de förarlösa bussarna, som nu för första gången testas bland övrig trafik. Efter nästa vecka fortsätter försöket i Otnäs i Esbo.

– Om några år tror jag att vi får se de första självkörande bussarna i trafik, sannolikt under sommarsäsongen, säger Harri Santamala från yrkeshögskolan Metropolia, som koordinerar försöket.

Han ser de förarlösa bussarna som spårvagnar på virtuella spårvägar. I princip kan de fungera som spårvagnar – om man ger dem en egen fil kan de köra fortare, men de kan också köra bland övriga fordon och i allt högre grad anpassa sig till omgivande trafik.

– När fordonen börjar kunna kommunicera med varandra går det att effektivera trafiken. Bussar kan till exempel köra i rad efter varandra eller ha förkörsrätt i korsningar.

Santamala anser inte att han talar om en avlägsen framtid, snarare om 2025. Med teknisk utveckling och politisk beslutsamhet skulle det inte vara omöjligt att vid det laget till exempel ha förarlösa elbilar som delas av många användare. Santamala tror också på en bredare uppfattning av vad som är kollektivtrafik. Till exempel kan eldrivna balansbrädor och elcyklar användas enligt samma princip som dagens stadscyklar.

I ur och skur. På stadsplaneringskontoret räknar man med att det är ytterst sällan bron måste stängas på grund av hårda vindar. Bild: Helsingfors stad och WSP

Över 200 i en spårvagn

Just nu finns det all orsak att vara intresserad av kollektivtrafiken 2025. I kväll ska politikerna i Helsingforsfullmäktige godkänna investeringarna i anslutning till Kronbroarna. I praktiken är det en satsning på kollektivtrafik för närmare 400 miljoner euro. Alternativen till bron har varit många, men de har fallit på bristande kapacitet. Det är mycket folk som ska fraktas fram och tillbaka mellan centrum och Degerö varje dag.

Trafikingenjör Niko Setälä på stadsplaneringskontoret i Helsingfors ser inte heller något annat än spårvagnar över Kronbergsbron inom en överskådlig framtid.

– Vi utgår från att spårvagnar behövs eftersom deras kapacitet är överlägsen jämfört med fordon på gummihjul.

De nya spårvagnarna som fullmäktige indirekt tar ställning till i kväll har plats för 210 personer. Dagens spårvagnar rymmer som mest 130 personer. Hur många passagerare det handlar om förstår man bäst när Niko Setälä förklarar hur det är tänkt att spårvagnarna ska köra:

– När bron är klar ska det gå en spårvagn var tionde minut både från Uppby och från Kronbergsstranden.

Vill vara föregångare. Harri Santamala (till vänster) hoppas att finländarna fördomsfritt kan testa olika lösningar inom kollektivtrafiken och övrig trafik. De förarlösa bussarna lär sig nu köra bland övriga fordon. Bild: Cata Portin

Det betyder en spårvagn mot centrum var femte minut – att köra över den 1,2 kilometer långa bron tar mellan 2 och 3 minuter. Men det är bara början, när de nya bostadsområdena på Degerö har byggts ut ska turintervallen halveras under rusningstid. Spårvagnarna ska enligt planerna köra från 5–6-tiden på morgonen till ungefär 1.30.

Räddningsfordon kan också köra över bron. Kan man tänka sig att förarlösa bussar får åka över bron när spårvagnarna inte kör, Niko Setälä?

– Jag ser inga fördelar med det, vägnätet till Degerö är bra och den tiden på dygnet är det ingen rusning. Om man skulle vilja tillåta andra fordon på bron borde det anslutande trafiknätet byggas om.

Stor marknadspotential

Niko Setälä tror att elcyklar blir en vanlig syn på bron. Ifall Harri Santamalas vision för kollektivtrafiken blir verklighet och elcyklar kan användas på samma sätt som stadscyklar, är det möjligt att åka kollektivt över bron dygnet runt.

De förarlösa bussarna är inte en konkurrent till dagens kollektivtrafikformer, enligt Santamala, utan ett komplement. De självkörande fordonen kan kanske lyckas med det som taxibussarna Kutsuplus inte klarade, att flexibelt frakta folk ända dit de önskar.

– Bussarna är eldrivna och små och kan köra på smala gator där det finns mycket folk.

Intresset för de nya fordonen har varit stort, både på bostadsmässan och nu i Ärtholmen.

– Folk ringer och frågar när vi kör och om man får sitta på.

Sakta men säkert. Bussarna kan köra 40 kilometer i timmen men håller sig till 11. Dessutom finns det en människa ombord ifall något skulle gå snett. Efter nästa vecka flyttar testkörningen till Otnäs, senare i höst till Tammerfors. Läs mer på sohjoa.fi. Bild: Cata Portin

Orsaken till att just Metropolia håller i projektet beror enligt Harri Santamala på att yrkesskolan varit med om många elfordonsprojekt och är en tillräckligt neutral aktör för att driva på hela utvecklingen. Han tror att det finns en enorm marknadspotential och att Finland kan bli ett föregångarland.

– Vårt första mål är att locka med företag, i andrahand handlar det om att studera i hur trafiken kan utvecklas med automatisering.

Santamala anser att politikerna och trafikplanerarna inte har någon lätt uppgift när de nu går in för långsiktiga lösningar.

– Om man vill ha en optimal lösning 2025 krävs det att man både fördjupar sig i saken och utövar påtryckning.

Fakta

Beslut för 370 miljoner

Helsingforsfullmäktige tar i kväll ställning till projektet Kronbroarna, som består av tre broar och spårväg från Helsingfors centrum till Degerö.

Kostnaden för infrastrukturen får uppgå till högst 259,2 miljoner. Dessutom behövs det 23 nya spårvagnar och en depå, vilket beräknas kosta 110 miljoner tillsammans.

Enligt planerna inleds byggandet med Finkes bro 2018. Den 1,2 kilometer långa Kronbergsbron börjar byggas år 2019 och byggarbetena i Hagnäs står i tur år 2022. Gatuarbetena i Kronbergsstranden och Uppby utförs åren 2023–2025.

Spårvägen består av två linjer: Trekanten–Håkansvik och Järnvägsstationen–Uppby. Passagerarmängden beräknas enligt påstigningar: 25 000 per vardag 2025 och 37 000 påstigningar per vardag 2040.

Syftet med bron är enligt föredragningslistan att göra stadsstrukturen komplett och Helsingfors till en nätverksstad baserad på spårvägar. Projektet anses inte vara lönsamt för staden, men motiveras med att de som åker kollektivt får kortare restid och högre servicenivå.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00