Den finlandssvenska kortfilmen spolar dramaturgin

Dag Andersson (längst till vänster), Mikaela Westerholm och Klas Fransberg på Finlandssvenskt filmcentrum tryggar utbudet på svenska filmer i Finland. Foto: Mikael Sjövall/SPT Bild:

Den finlandssvenska filmen mår bra, men skulle må ännu bättre med fler svenskspråkiga regissörer och en starkare ekonomisk uppbackning. Det anser Finlandssvenskt filmcentrum som firar sitt 30-årsjubileum i år.

– Det kommer ut en hel del finlandssvenska kortfilmer och dokumentärfilmer. Med långfilmerna är det lite sämre ställt, säger Klas Fransberg på Finlandssvenskt filmcentrum.

Den senaste finlandssvenska långfilmen är den psykologiska thrillern Lärjungen som regisserades av Ulrika Bengts och släpptes för sex år sedan. Nästa finlandssvenska långfilm är Claes Olssons filmatisering av Kjell Westös roman Den svavelgula himlen som bygger på den rikssvenske dramatikern Erik Norbergs manus. Olssons film ska enligt Svenska kulturfonden släppas nästa höst.

– Det är dyrt att producera långfilmer och det brister ofta i finansieringen av svenska filmer, vilket dämpar produktionstakten, säger verksamhetsledaren Dag Andersson på Finlandssvenskt filmcentrum.

Få finansiärer

Finansieringen av svenska filmer är beroende av ett fåtal finansiärer. Utöver Finlands filmstiftelse, Svenska kulturfonden och Konstsamfundet är Svenska Yle en viktig aktör i branschen.

– Det går oftast så att Yle bestämmer vad de vill göra och så tryggar Svenska kulturfonden den finansiering som saknas. Det är sällan som svenska filmer får finansiering av Finlands filmstiftelse eftersom konkurrensen är hård, säger Andersson.

Hur definierar ni finlandssvensk film?

– Frågan är om vi behöver vattentäta definitioner. För mig är det viktigaste att det talas svenska i filmen, säger Mikaela Westerlund som är filmcentrets ombud i Nyland.

För Dag Andersson handlar det också om kulturella och kontextuella perspektiv.

– Filmen måste synliggöra den finlandssvenska kulturen på något sätt. Frågan om filmens språk måste breddas lite eftersom verkligheten är flerspråkig. Det här innebär att man ofta alternerar mellan till exempel finska och svenska i finlandssvenska filmer.

Vad anser ni om förfinskningen av Helene Schjerfbeck och Maria Åkerblom i två aktuella filmer?

– Det är problematiskt att man raderar den finlandssvenska kulturen i filmer som bygger på verkliga händelser och personer. I filmen om Maria Åkerblom går man så långt att man dubbar ett autentiskt filmklipp på henne till finska, säger Fransberg.

Distribution och filmpaket

Finlandssvenskt filmcentrum har en viktig roll som distributör, inspiratör och garant för att det visas svenska filmer i Finland.

– Vi ser bland annat till att det visas svenska filmer på lokala biografer i Svenskfinland och så främjar vi visningen av finlandssvenska filmer i skolor och hjälper lärarna med den pedagogiska uppföljningen, säger Klas Fransberg.

I samband med Finlandssvenskt filmcentrums 30-årsjubileum har man gått in för att erbjuda sju olika filmpaket med sammanlagt 30 kortfilmer som kan beställas gratis till biografer, organisationer och institutioner. I paketet finns klassiker som Claes Olssons Häng dig pojkfan! och Ulrika Bengts Riksväg 8, men också nyare filmer som Per-Ove Högnäs dramadokumentär Pojken som ville till Amerika som släpptes i år.

Hur klarar ni er i konkurrensen med Netflix, HBO och Viaplay?

– Biografernas popularitet har inte minskat trots alla strömningstjänster, säger Andersson.

Men ser ni till att de finlandssvenska filmerna är tillgängliga via dessa tjänster?

– Nej, det är inte vår uppgift. Det ska produktionsbolagen ordna.

Den dramaturgiska kurvan

Enligt Finlandssvenskt filmcentrum är återväxten av svenskspråkiga skådespelare och manusförfattare tryggad, men utbudet på svenskspråkiga regissörer är fortfarande skralt.

– Det utbildas alltför få filmregissörer på svenska. Ett av de nya tillskotten är Malin Nyqvist som har pluggat på Aalto-universitetet, men i övrigt är det ganska tunnsått med nya förmågor, säger Mikaela Westerlund.

Den nya svenska filmproduktionen i Finland fokuserar till stor del på barnfilmer och animation, men det ges ut en lång rad svenska kortfilmer bland annat tack vare de tävlingar som går i Yle Fems regi.

– För tio år sedan var det viktigt att en kortfilm berättade en historia. Så är det inte längre. Nu är det många finlandssvenska filmmakare som använder ett experimentellt grepp där man frångår den klassiska dramaturgin. Videokonsten och kortfilmen flyter ihop på ett intressant sätt, säger Klas Fransberg.

Grundades 1989 i Åboland. Firar sitt 30-årsjubileum med en turné och ett branschseminarium den 3 december.

Har i dag fyra anställda i Nyland, Åboland och Österbotten.

Har som uppgift att synliggöra den finlandssvenska filmen och medverka i lokala filmevenemang.

Verkar för ett ökat utbud av svenskspråkig och nordisk film i Finland.

Stödjer biografer och visningen av filmer på mindre orter i Svenskfinland.

Aktia Aktiecertifikat Renare Europa ger tidsenlig diversitet åt placeringsportföljen

Mer läsning