Den djupa rasismen

Bild: Wilfred Hildonen

Långt nere under ytan finns den järnhårda övertygelsen att vår världsbild är suveränare än alla andra.

Forskarna talar om "djup inlärning" när maskiner och programvara inte bara gör det de programmerats för, utan också lär sig saker och utvecklas. Tv-serien Deep state handlar om hur länder kan ha en "djup stat" så som USA:s Pentagon och CIA sägs mala på oberoende av vem som har den demokratiska makten uppe på ytan.

Och det är väl med det här tysta USA som Finland och Sverige gör försvarsavtal samtidigt som vi i övrigt hör till de europeiskt liberala som ser den skrävlande Donald Trump som plojfiguren som kan bli ödesdiger för världen.

Det finns djup rasism också. Jag är visserligen tveksam till r-ordet, men använder det nu för att spara tid och kanske förtydliga min poäng. Ordet rasism är nämligen också ofta en effektiv dialogdödare både inne och i trädgården. När rasistkortet väl har använts spårar de flesta samtal ur och handlar därefter inte om sak, hemland och utland, utan om vems moral som är störst.

Rasismen, säger vi gärna, är lätt att definiera. Det är "helt enkelt" att någon anser att alla människor inte har samma värde och därmed inte heller samma rätt till sådana drömmar om livet som vi har.

Om det bara var så enkelt. För också vi som gärna vill vara icke-rasister har också våra stunder då vi småler åt andras traditioner, seder, rättsuppfattningar eller existentiella föreställningar som lite primitivare och "ännu inte där" som vi är.

Häromveckan intervjuade jag en finländsk professor i juridik i Sverige (HBL 18.5). Lagar i Europa, ansåg hon, borde mycket mera tillämpas så att de också tar hänsyn till invandrade kulturers sedvänjor och inbördes traditioner. I det innefattar hon också omstridd sharia, koranbaserad muslimsk traditionsrätt.

Med sharia i debatten blir det räv i hönshuset med en gång. Sådant ska vi inte ha, förkunnade justitieminister Antti Häkkänen (Saml) i Finland nyligen, med ett rätt så kategoriskt inlägg om att traditioner som i sina utkanter går att relatera till könsstympning och tvångsäktenskap knappast har någonting att säga om mänskligt liv på andra områden heller.

Men så enkelt är det inte, eftersom också andra kulturer kan ha en nedärvd visdom i frågor där vår lag och rättstradition inte säger någonting alls. Det kan gälla anhörigas ansvar för varandra, när gamla blir hjälplösa eller barn mist föräldrar. Andra kulturer kan ha rättsnormer där som vår kultur till exempel inte har något straff för den som lämnar en äldre människa i ett vårdvakuum, ensam, i kalla blöjor, vilket andra kulturer tycker är horribelt respektlöst.

Professorn, Maarit Jänterä-Jareborg, argumenterar klokt att våra lagar ska skydda alla, i vårt fall inte bara finländare med finländska problem, utan alla som befinner sig i Finland med sina respektive kulturella mönster.

I Finland finns en rasism och särbehandling som ligger djupare än folkrasismen, den där människor av oerfarenhet, okunskap och oro för förändring säger saker på puben.

Den djupa rasismen ligger i våra system. Det är inte politiskt korrekt att säga "i Finland talar man finska". Däremot kan till och med en myndighet med en liten modifikation lugnt säga att "vill man jobba i Finland måste man kunna finska".

Det måste man inte. HBL har argumenterat för det också förut (16.7.2017). Det finns arbeten för både hög och låg där man gott klarar sig här på engelska både med kolleger och kunder. En annan systemrasism är att högt utbildade läkare från andra länder mer eller mindre måste göra om hela sin utbildning i Finland eller glömma hela yrket.

Vi har integrations- och språkutbildningar som kan ha sorgligt låg pedagogisk ambition, med mera finländsk personal än antalet invandrare man lyckas slussa ut i livet. Att på ytan vara mångkulturell, lyfta månadslön, men i grunden vara likgiltig för hur främlingen klarar sig, är ett systemiskt förakt. Och går det på tok kan man alltid diskret säga att det nog berodde på elevens egen kultur.

Jan-Erik Andelin HBL:s Nordenkorrespondent i Stockholm

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00