Demokratins förutsättningar

Erkki Tuomioja hoppas efter helgens Sverigeuttalanden att Donald Trump låter bli att nämna Finland.Bild: Lehtikuva/Martti Kainulainen

Politiska partier är ett nödvändigt, men inte tillräckligt villkor för en äkta demokrati.

De nordiska länderna är med rätta kända som folkrörelsesamhällen. Nästan samtliga politiska partier i Finland har sina rötter i folkrörelser som grundades före det första riksdagsvalet 1906. Då var landet fullt av olika folkrörelser: ungdomsföreningar, andelslag, lantbrukssällskap, idrottsklubbar, nykterhetsrörelsen, olika kultursamfund med flera.

Dessa har varit av oersättlig betydelse för hur vårt välfärdssamhälle har utbyggts. De kan aldrig ersättas av vinstsökande företag, vilka man nu vill göra till centrala aktörer också inom hälso- och socialvården.

De flesta folkrörelser är numera en skugga av sin tidigare makt. Fackföreningarna har fortfarande en miljon medlemmar, men utövar en bråkdel av det inflytande de tidigare hade när det gäller beslutsfattande eller ens sina egna medlemmars hållning. Arbetsgivarnas försök att nu ge facket en nådastöt kommer dock förhoppningsvis att misslyckas, men försöket är ytterligare ett uttryck för hur man vill påskynda en nedskrivning av folkrörelserna.

Folkrörelsernas medlemsförlust har varit den mest dramatiska inom de politiska partierna. Detta gäller alla partier och inte enbart SDP. Is the party really over? Och var skall vi i så fall fortsätta folkväldets kalas?

Detta är en central fråga. Oavsett hur långa listor vi kan skriva om partiväsendets missförhållanden och misslyckande finns det inga exempel i historien om en äkta demokrati vars kännetecken inte också skulle inkludera fristående partier som tävlar sinsemellan i fria och ärliga val.

Därför bör man alltid akta sig då någon börjar beteckna parlamenten som "rävfarmar" och andra dylika termer som ett eko från 1930-talet.

Oavsett hur berättigat missnöjet med den representativa demokratin än kan vara bör vi erkänna att politiska partier är ett nödvändigt villkor för en reell demokrati. Detta gäller också lagstiftande parlament oberoende av hur korrumperade, okvalificerade eller dumma vi anser de folkvalda vara, dem som vi själv har valt.

Politiska partier är ett nödvändigt, men inte tillräckligt villkor för en äkta demokrati. Det finns gott om länder, inte enbart öster om oss där man arrangerar skenbart öppna val med flera partier, som inte fyller måttet för en äkta demokrati.

Också de nordiska länderna med sina fria medier och ärliga och omanipulerade val skulle vara sorgliga fall utan det fria civilsamhället som vid behov kan utmana och utsätta det fria partiväsendet.

Därför är det viktigt att inte se de politiska partierna och den representativa demokratin på den ena sidan och det fria civilsamhället på den andra som motpoler och konkurrenter, utan båda är nödvändiga i en demokrati. Var och en kan välja var man föredrar att förverkliga sin samhälleliga påverkan utan att förneka behovet och värdet av den andra. Folkrörelserna ser annorlunda ut i dag än tidigare, men de kan genom de sociala medierna fortfarande utöva ett viktigt inflytande.

Här bör man tillägga att detta kan ske både på gott och ont i en värld där respekten för sanning och fakta ifrågasätts och där de sociala medierna ger helt nya möjligheter också för att sprida lögner, hatspråk och förolämpningar.

Erkki Tuomioja riksdagsledamot (SDP), medlem i utrikesutskottet och tidigare utrikesminister

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00