Demokratin är en färskvara

Demokratin är en av de mest inflytelserika ideologiska krafterna i historien. Men är den kanske på återgång, frågar sig Yascha Mounk.

Yascha Mounk: The People vs. Democracy - Why Our Freedom Is in Danger and How to Save It.

Harvard University Press, 2018

Experter och politologer var eniga om att britterna aldrig skulle rösta för brexit – de gjorde det. Experter och politologer var eniga om att Donald Trump aldrig skulle avgöra valet – han gjorde det. Experter och politologer var eniga om att frågan om demokratins förfall inte skulle kunna bli ett allvarligt tema – men det blev den.

Så skriver statsvetaren Yascha Mounk i "The People vs. Democracy – Why Our Freedom Is in Danger and How to Save It". Den liberala demokratin är ett politiskt system som samtidigt skall skydda både de mänskliga rättigheterna och omsätta folkviljan i politisk handling. Efter Sovjetunionens fall begav sig den liberala demokratin på ett världsvitt segertåg som inte enbart omfattade Östeuropa och Sydamerika utan också Afrika.

Mounk konstaterar att demokratin är en av de mest inflytelserika ideologiska krafterna i historien. Men, frågar han sig, är den kanske på återgång? Mellan åren 2000 och 2015 har 27 demokratier fallit sönder. I dag naggas den i kanterna av många nya krafter: högljudda populister, som säger sig representera "folket", storbolagens inflytande över staterna, det kalla åsiktsklimatet, medietroll som förvrider sanningar, politikerförakt och alla dessa lobbyister som talar för enskilda individer eller grupper. Bara i Europa finns cirka 50 000 lobbyister som påverkar EU:s politik.

I dag upplever nationalismen en renässans. Mounk noterar: "På båda sidor av Atlanten tycks nationalismen och demokratin stå i konflikt med varandra. Om förespråkarna för en aggressiv, avgränsande nationalism avgår med segern, innebär det att den multietniska demokratin sakta faller sönder."

Djupa rötter

Demokratin har djupa rötter bland annat i Platons Aten, freden i Westfalen år 1648, 1700-talsfilosofer som Locke och Mill, franska revolutionen och den amerikanska författningen. Den är likt en planta som mödosamt har odlats fram genom försök och misstag. Den vilar inte enbart på den skrivna konstitutionen utan också på oskrivna normer. "Demokratin", skriver Mounk, "är ett vågat experiment". Den måste hela tiden återvinnas. Liksom motion är demokratin en färskvara.

En av de stora fördelarna med Mounks bok är den globala undersökning han gjort för att klargöra intresset för att bevara demokratin. Synen på demokratin tycks hänga samman med ålder. Över två tredjedelar av amerikaner födda före 1950 anser att det är ytterst viktigt att leva i en demokrati. Bland amerikaner födda efter 1950 är antalet bara en tredjedel.

Unga avgör

Ungdomens attityd till demokratin är avgörande för hur framtiden gestaltar sig.

Vi vet att unga tenderar att ha radikalare åsikter än äldre. Av amerikaner under trettio år röstade 55 procent på Clinton, 37 procent på Trump. Av engelsmän under trettiofem röstade en tredjedel för brexit. Däremot röstade två tredjedelar av engelsmän över 65 för brexit. I Frankrike stödde var femte äldre Marine Le Pen; bland de yngre väljarna nästan varannan.

Under åren 2007 till 2017 fördubblades antalet unga som anslöt sig till radikalhögern eller -vänstern i länder som Tyskland, Storbritannien och Förenta staterna. I Finland steg antalet ungdomar som förespråkade radikala lösningar något, men i Sverige tredubblades antalet under denna tjugoårsperiod.

Mounk förklarar skillnaden mellan äldres och yngres åsikter med att de äldre hade påverkats mer av andra världskriget och speciellt kalla kriget. De äldre hade sett både kommunismens och nazismens brutala sidor.

Alternativ

Så långt var det mer eller mindre förväntade resultat. Men Mounk och hans team förvånade sig över den längtan efter en stark ledare som tycks finnas. År 2011 ansåg 44 procent av amerikaner mellan 18 och 24 att det vore bra eller mycket bra med en stark ledare. För äldre amerikaner låg procenten på 32 procent.

Hur många amerikaner skulle godkänna att en militärregering övertog makten? År 2011 ansåg 24 procent av de unga mellan 18 och 24 år att det vore en bra eller mycket bra idé. Tog man med alla åldersgrupper låg procenten på 16 procent. Antalet medborgare som ställde sig positivt till en militärregering hade också stigit i traditionsrika demokratier som Indien, Storbritannien, Tyskland och Sverige. I de flesta länder, från Japan till Tyskland och Norge hade de auktoritära systemen också stigit betänkligt.

Enligt Mounk är det möjligt att de unga räddar systemet vid nästa val. Men han tillägger: "Det är lika sannolikt att deras ogillande av status quo på kort eller lång sikt förleder dem till att understödja en populistisk rörelse, som vi i dag inte ens kan drömma om."

Mounks bok är ett viktigt tillägg till litteraturen om demokratin. Den berör en liknande problematik som Steven Levitskys och Daniel Ziblatts "How Democracies Die", som berördes i HBL 15.4. Men Mounks forskning kring våra nordiska förhållanden och ungdomarnas roll gör hans bok speciellt intressant.

Sture Enberg