Demokratier löser politiska motsättningar i politisk dialog – inte i domstol

Bild: Wilfred Hildonen

Skillnaden mellan nordisk syn på yttrandefrihet och spansk är milsvid.

EU-samarbetet bygger på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter.

En fullvärdig demokrati respekterar både mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Det innebär att lagar och regler inte får tolkas i strid med våra rättigheter. Trots det sker det om och om igen i flera av EU:s medlemsländer. Det talas mycket om Ungern och Polen men allt oftare kan vi också läsa om situationen i Spanien. Få har undgått nyheten om den spanska Lagen för medborgarnas säkerhet, i folkmun kallad munkavlelagen, som lett till att musiker, skådespelare, twittrare med flera bötfällts, fängslats eller gått i exil på grund av sina texter. Skillnaden mellan nordisk syn på yttrandefrihet och spansk är milsvid.

Få har undgått att via tv och tidningar de senaste åren ha sett bilder från först de årliga massdemonstrationerna den 11 september, katalanernas nationaldag, därefter bilder på polisbrutaliteten vid folkomröstningen om självständighet den 1 oktober 2017 och sist, men inte minst kravallerna i Barcelona när domarna mot de politiska ledarna som anordnat folkomröstningen kom i oktober 2019.

Men hur kunde det bli så? För att göra en tusenårig konfliktfylld historia kort ger vi oss tillbaka drygt 300 år, till det spanska tronföljdskriget. De katalanska soldaterna som stödde Habsburgsdynastin besegrades den 11 september 1714 av den förste regenten av huset Bourbon, det vill säga det nuvarande spanska kungahuset. Det innebar slutet på en 14 månader lång belägring av Barcelona. Efter förlusten lydde Katalonien under spanskt direktstyre och det katalanska språket togs ur officiellt bruk. Varje försök att sticka upp nosen slogs ned med vapenmakt. Så också under de två korta perioder Spanien fram till Francos maktövertagande var en republik.

Efter Francos död infördes ett visst mått av självstyre och både firandet av nationaldagen den 11 september och språket tilläts, men i takt med att högern och högerextremismen vuxit sig allt starkare i Spanien har attackerna mot det katalanska självstyret och språket ökat. Det har lett till ökade krav på självständighet bland de boende i Katalonien. Och de folkvalda har å sin sida levererat den folkomröstning om självständighet som de utlovade under valrörelsen.

För det har halva regeringen och två ledare för civilsamhället den 14 oktober 2019 dömts till fängelsestraff på 9–13 år för uppvigling och förskingring av offentliga medel samt att inte få inneha politiska uppdrag under samma tidsperiod. Den andra halvan gick i exil. De har inte utlämnats till Spanien av Tyskland och Belgien trots flera försök av det spanska rättsväsendet. Tre av dem är i dag valda EU-parlamentariker.

I en demokrati löser vi politiska motsättningar i dialog och förhandling mellan politiker – inte i domstolar. Även svåra motsättningar som frågan om en landsdels frigörelse från staten. I fallet Katalonien har staten valt att slå ned "upproret" med hjälp av konstitutionen i stället för som tidigare med vapenmakt. Det har lett till att regelverk övertolkats och bildat ny praxis för att statuera exempel, både i domslut och i beslut på lägre nivå. Helt nyligen satte till exempel åklagarmyndigheten stopp för fängelsemyndighetens beslut att i enlighet med rådande regelverk tillåta en motsvarighet till svensk frigång för de politiska fångarna, precis som andra fångar har rätt att ta del av. Det vill säga en möjlighet att arbeta dagtid med övernattning på fängelset. Men för varje politiskt beslut som fattas i domstolarna står vi längre från en politisk lösning på konflikten och känslorna bland befolkningen blir alltmer upprörda.

I dag på den katalanska nationaldagen höjs återigen röster för dialog och amnesti för de politiska fångarna. Det är vår övertygelse att EU inte kan fortsätta att se mellan fingrarna när ett EU-land enligt flera internationella bedömare, bland annat FN:s arbetsgrupp mot godtyckliga arresteringar och Amnesty International menar att fängslandet av de nio katalanska politikerna och ledarna för civilsamhället inte respekterar medborgarnas grundläggande rättigheter. En demokrati kan som nämnt inte lagstifta i strid med mänskliga rättigheter.

Bodil Valero, tidigare EU-parlamentariker (Gröna gruppen), Raül Romeva, tidigare EU-parlamentariker (Gröna gruppen), tidigare utrikesråd i den katalanska regeringen, fängslad sedan mars 2018

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Lahtismuseer erbjuder guldkantade skidminnen och radio- och tv-nostalgi

Mer läsning