Demokrater kräver skärpta vapenlagar

South Carolinademokraten Gilda Cobb Hunter hoppas på skärpta vapenlagar. Bild: Helena Gustavsson / TT

Sju mödrar till unga svarta som fallit offer för bland annat polisvåld talar till USA från Demokraternas konventsscen i Philadelphia. Det råder inget tvivel om att vapenfrågan blir het under höstens valrörelse.

Amerikaners rätt att bära vapen slås fast i det andra tillägget till USA:s författning, som antogs 1791. Denna rätt bekräftades som en "garanti av den personliga rätten att äga ett vapen" i ett beslut av USA:s högsta domstol 2008.

Landets delstater har dock olika lagar när det gäller försäljning (eller begränsning av försäljning), registrering, förvaring, åldersgränser och annat som rör vapeninnehav.

När man talar om skärpta vapenlagar avses ofta förbud för vissa automatvapen och/eller bättre bakgrundskontroll av personer som köper vapen. Ett regelrätt förbud av skjutvapen anses inte realistiskt.

Generellt anses republikanska politiker vara mer vapenvänliga medan flera demokrater har försökt skärpa vapenlagarna. En viktig aktör i sammanhanget är den mäktiga vapenlobby-organisationen National Rifle Association (NRA).

2011 uppgav 47 procent av amerikanerna att det fanns ett skjutvapen i deras hem, enligt opinionsinstitutet Gallup.

Otaliga skolskjutningar och uppmärksammade fall där unga svarta – i flera fall obeväpnade – skjutits ihjäl av polis har skakat USA de senaste åren. Demonstrationer och kravaller har rasat i många städer samtidigt som kongressen misslyckats med att stärka vapenlagarna. Både den blivande presidentkandidaten Hillary Clinton och dåvarande rivalen Bernie Sanders lovade under primärvalsrörelsen att ta itu med det faktum att svarta är överrepresenterade i landets fängelser och omotiverat ofta grips av polis.

"Ständigt rädd"

– Det är oroande och det krävs större resurser för att gå till botten med vad som är fel. Är det mer utbildning som behövs? Förståelse för hur och när man ska använda våld, frågar sig Joe Tucker, konventsdelegat från Kalifornien, när frågan om polisens dödsskjutningar av svarta kommer upp.

Mödrarna till bland andra Michael Brown, den obeväpnade tonåring som 2014 sköts ihjäl av polis i Ferguson i Missouri, och Eric Garner, som dog i New York 2014 när polisen tog strypgrepp på honom, tar nu plats på konventets scen. Det kan ses som ett erkännande av proteströrelsen Black Lives Matter (ungefär Svarta liv har betydelse) som håller på att växa sig stark över USA. Väljare har sagt till TT att USA befinner sig i en andra medborgarrättsrörelse.

– Som ung har jag blivit stoppad och fått bilen genomsökt. Som svart man i USA tvingas man ständigt vara rädd när man sätter sig bakom ratten, säger Tucker som också anser att vissa poliser håller varandra om ryggen.

Kaliforniendemokraten Joe Tucker säger att USA måste gå till botten med vad som ligger bakom polisens dödsskjutningar av unga svarta. Bild: Helena Gustavsson / TT

Hög tid

Hillary Clinton har lovat en skärpning av USA:s vapenlagar medan motståndaren och republikanen Donald Trump vill skydda rätten att bära vapen. Gilda Cobb-Hunter, demokratisk delegat från South Carolina och ledamot av delstatskongressen, anser att det är hög tid att ta tag i vapenfrågan och de bakomliggande orsakerna till vapenvåldet i landet.

– Jag hoppas att vårt samhälle befinner sig vid en punkt där vi ser att vi måste agera mot nedskjutningarna av svarta män på våra gator.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning