Delningsekonomi

Facebookgrupper, återvinningscentraler och antikvariat kan alla ses som exempel på fenomenet delningsekonomi.

Saker. Grejor. Prylar. Skräp. Den som har lyckan att kunna bo länge på samma plats drabbas lätt av hemmablindhet och låter sin boning så sakteliga gro igen. Så även undertecknad, tills jag på grund av en plötslig flyttning snabbt måste göra mig av med mängder av obehövliga saker. Att bara skyffla allt i soporna var otänkbart, för i god cirkulärekonomisk anda vill man ju helst att ens saker ska kunna återanvändas, eller åtminstone att materialet i dem ska kunna återvinnas, medan alternativet att föra allt till avstjälpningsplatsen är det minst önskvärda, även om skräpet används vid produktionen av fjärrvärme och el.

En liten del av det obehövliga gick till ett auktionshus. Ganska mycket gick till återvinningscentralen, där i gott skick varande prylar kanske kan finna nya ägare. Några få saker fann nya ägare via en Facebookgrupp för folk som säljer, köper eller skänker bort grejor i min stadsdel (en sökning med ordet "kierrättää" på Facebook visar att det finns ett 70-tal sådana grupper bara i huvudstadsregionen). En bråkdel av böckerna som skulle bort ska föras till ett antikvariat som faktiskt tar emot böcker(!). En mycket stor del gick till pappersåtervinningen.

Facebookgrupper, återvinningscentraler och antikvariat kan alla ses som exempel på fenomenet delningsekonomi – även om ju antikvariaten uppstod långt innan ordet "delningsekonomi" gjorde det. Nationalencyklopedin beskriver delningsekonomi så här: "samlingsnamn på aktiviteter som syftar till minskad resursåtgång genom effektivare kapacitetsutnyttjande såsom delning av tillgång till varor och tjänster".

Tack vare teknologiskt avancemang och ökad miljömedvetenhet kan vi samanvända bland annat bilar, båtar, parkeringsplatser, verktyg, kläder, bostäder och idrottsredskap, och vi får kanaler för att göra oss av med saker vi inte längre behöver.

Det är bra, men kostar, i form av tid. Om du hyr ut din bil och ditt hem via en delningssajt ska de vara rena och snygga och konstant hållas i gott skick om du inte vill få ett dåligt betyg av kunden. Samma sak gäller dig som kund: är du slarvig får du dåligt betyg av ägaren, vilket gör det svårare att hyra i framtiden. Och för varje pryl man vill bli av med i en återvinningsgrupp på Facebook kan man räkna med en timmes jobb: för att fotografera och beskriva föremålet, svara på frågor, komma överens om en tid för avhämtning, kanske råka ut för att mottagaren inte dyker upp, kontakta den följande i kön, och så vidare.

Delningsekonomin fungerar bäst i större städer, där det finns många människor som behöver saker och många som har saker att låna, hyra ut eller skänka bort. Men det kräver som sagt tid, som ofta är en bristvara i det urbana samhället. Å andra sidan är delningsekonomin förnuftig både ur ekologisk och ekonomisk synvinkel och den sammanför människor, ökar samverkan och gemenskapen mellan dem – och det tenderar ju också att vara bristvaror i det urbana samhället.

Theresa Norrmén ordbrukare som översätter och skriver

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning