Delade på barnavården – gick miste om FPA-stöd

Många pappor efterlyser bättre möjligheter att vara ledig med familjen och jobba deltid eller på distans. Bilden är inte kopplad till exempelfallet som tas upp i artikeln.Bild: Kristoffer Åberg

Den nystartade Pappautmaningen vill sporra arbetsgivare att ge pappor bättre möjligheter att tillbringa tid med barnen. Daria Hägg och Janne Pasanen ville turas om med att vara hemma med sina söner en extra vardag i veckan. Men det innebar att familjen inte fick rätt till FPA:s flexibla vårdpenning.

Folkpensionsanstalten (FPA) beviljar så kallad flexibel vårdpenning till föräldrar med barn under tre år om föräldern genomsnitt jobbar högst 80 procent av den normala arbetstiden för heltidsarbete, eller högst 30 timmar i veckan.

Esboborna Daria Hägg och Janne Pasanen ville lösa sitt familjepussel så att de delade på den 80-procentiga arbetstiden. I praktiken betydde det att båda föräldrarna jobbade 90 procent på sina respektive arbetsplatser. På det sättet kunde både mamma och pappa vara hemma med sina pojkar lika mycket, det vill säga en extra dag varannan vecka för vardera föräldern.

– Det fungerade jättebra för vår familj att fördela tiden jämnt. Jag skulle varmt rekommendera det. Men nackdelen var att vi blev utan FPA-stöd, säger Daria Hägg.

Orsaken till det uteblivna stödet, som i Häggs och Pasanens fall hade varit 160 euro i månaden, är att lagstiftningen för FPA-stöd inte vidkänns en sådan uppdelning av föräldrarnas arbetstid. För att en förälder ska få den flexibla vårdpenningen måste kriteriet på högst 80-procentig arbetstid uppfyllas. Nu blev det 90 procent för vardera föräldern, även om det för familjen som helhet innebar en 80-procentig arbetstid.

– Tyvärr utgår lagen från den enskilda förälderns arbetstid, inte från parets sammanlagda arbetstid. I nuläget finns det ingenting vi kan göra i den här typen av fall, säger Johanna Aholainen, familjeförmånschef på FPA.

Jämställdhetsfråga

Daria Hägg tycker att logiken i lagstiftningen haltar, även om hon inte valt att driva frågan vidare.

– Jag ser inte varför familjen inte skulle ha rätt till stödet bara för att föräldrarna delar på arbetstiden. Är det inte i barnets intresse att båda föräldrarna kan vara hemma lite mer? Och hur blir det med jämställdheten i en situation där bara den ena föräldern kan jobba mindre, eftersom familjen behöver den flexibla vårdpenningen? 160 euro i månaden blir ganska mycket pengar under ett år (1 920 euro), säger Hägg.

– Dessutom borde det väl vara i både arbetstagarens och arbetsgivarens intresse att två personer jobbar 90 procent i stället för att en person jobbar 80 procent, framhåller hon.

Johanna Aholainen på FPA är egentligen inne på samma linje.

– Det skulle vara fint om systemet möjliggjorde mer flexibilitet. Jag var själv med i den arbetsgrupp som förberedde en större reform av familjeledigheterna i början av året, men hela paketet sköts upp till följande regeringsperiod då man på politisk nivå inte kunde enas om de stora linjerna, säger Aholainen.

Enligt Aholainen är Häggs och Pasanens fall rätt ovanligt. Men generellt får FPA in mycket respons där familjer efterlyser större anpassbarhet, i stil med stödsystemet i Sverige.

– Lagen om stöd i barnavården är från 1997 och ligger lite efter de andra nordiska länderna. Ur jämställdhetsperspektiv är det här en relevant fråga att ta upp när nästa regering behandlar familjeledigheterna. Redan i dag finns förstås möjligheten för båda föräldrarna att jobba 80 procent när barnen är små, men fortfarande är det ofta bara mamman som gör det, säger Aholainen.

Pappor kräver smidighet

Det finns många som inte litar på att snabba förändringar på det här området kommer den politiska vägen. Därför är bland annat ett nytt, privat initiativ på gång för att förbättra pappornas möjligheter att vara hemma med barnen. Bakom den så kallade Pappautmaningen (Isähaaste) ligger fyra pappor mitt i arbetslivet – Mike Arvela, Aku Karjalainen, Tommi Koivisto och Juho Toivola – som vill sporra finländska arbetsgivare att ge pappor bättre möjligheter att tillbringa tid med familjen.

– Varje far ska ha rätt att kunna kombinera ett krävande jobb med ett nära förhållande till sina barn. Men det här förverkligas inte i dag. Det är fortfarande lättare för kvinnor att ta ledigt för familjens skull. Särskilt inom den privata sektorn har män ofta svårt att ta ut vårdledighet, skriver kvartetten i ett pressmeddelande.

De hänvisar till forskning som visar att över en fjärdedel av papporna i åldern 38–57 år upplever stora svårigheter med att kombinera arbetet med privatlivet.

Arvela, Karjalainen, Koivisto och Toivola framhåller att vårdledighet, distansjobb, deltidsarbete och att ta hand om sjuka barn borde vara vardag för både kvinnor och män. De efterlyser större förståelse från arbetsgivarhåll: på en bra arbetsplats ska ledningen inte förutsätta att pappor prioriterar jobbet på bekostnad av familjelivet.

Jari Jokinen, verksamhetsledare på förbundet Teknikens akademiker (TEK), hakar på initiativet.

– De första åren med barnen är unika stunder som alldeles för många pappor missar. Vi vill att vårdledighet och flextid ska bli normala delar av arbetslivet också för pappor. Det gynnar alla. En nöjd arbetstagare är motiverad och produktiv, säger Jokinen.

Ett kick-off-jippo för kampanjen ordnas i Gräsviken i Helsingfors den 30 augusti. Arrangörerna uppmanar alla hugade arbetsgivare att nappa på Pappautmaningen.

Bakgrund

Flexibel vårdpenning

Barnets mamma, pappa eller annan vårdnadshavare till ett barn under 3 år kan få flexibel vårdpenning av FPA om den genomsnittliga veckoarbetstiden är högst 30 timmar eller 80 procent av den normala arbetstiden för helhetsarbete.

Den flexibla vårdpenningens belopp räknas enligt arbetstid och är beskattningsbar inkomst.

FPA utbetalar flexibel vårdpenning för enbart ett barn åt gången.

Båda föräldrarna kan samtidigt få flexibel vårdpenning om de ordnat sitt arbete så att de olika tider tar hand om barnet (till exempel mamman på måndagar och pappan på fredagar).

Flexibel vårdpenning infördes 2014.

Källa: FPA

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00