Kontakt som tema i tre helt olika tolkningar

Riia Kivimäkis och Saku Mäkeläs nycirkusduett GLG.
Jan-Peter Kaiku
03.03.2022 11:02 UPPDATERAD 04.03.2022 09:55

Dans

Helsinki Dance Company: Kolme teosta kontaktista.
Luodos: Koreografi: Mirva Mäkinen. Musik: Tapani Rinne. Soidinmenot: Koreografi: Sari Palmgren tillsammans med dansarna. GLG: Koncept, koreografi och framställning: Riia Kivimäki och Saku Mäkelä. Dramaturgi: Jarkko Lehmus.
Dans: Jyrki Kasper, Misa Lommi, Heidi Naakka, Pekka Louhio, Mikko Paloniemi, Justus Pienmunne och Inka Tiitinen.
Studio Pasila 2.3.
Dansgruppen vid Helsingfors stadsteater, Helsinki Dance Company, har för sin nya "triple-bill" inbjudit koreograferna Mirva Mäkinen och Sari Palmgren samt tagit med parakrobatikparet Riia Kivimäki och Saku Mäkelä. Det gemensamma temat är kontakt, något som under pandemin fått helt nya betydelser. Här sträcker sig temat från en fysisk dialog eller förhandling mellan tre, via en impulsiv kavalkad med kontaktförsök för fyra, till en fokuserad duett, med även erotisk laddning, mellan två.
Estetiskt och uttrycksmässigt är de tre korta verken helt olika, vilket ger variation och bredd och bjuder på någonting för envar. Den stora behållningen för mig blir, ännu en gång, de fenomenala dansarna vid HDC, som med erfarenhet och ensemblearbete i bagaget, via sitt kunnande och sina kvaliteter, förmår ge substans åt dessa olika uttryckssätt och intentioner.
I Mirva Mäkinens Luodos baserad på kontaktimprovisation, eller ett kroppsligt samspel som växlar mellan incitament och reaktioner, blir Jyrki Kasper, Misa Lommi och Heidi Naakka så organiskt sammansvetsade att de tidvis framstår som en dynamisk organism. Framställningen som genomsyras av förtroende är varierande, reaktiv och medveten i impulser, resonanser och dröj. Tapani Rinne följer samma regler som dansarna med sin saxofon på scenen.
I Mirva Mäkinens Luodos blir Jyrki Kasper, Misa Lommi och Heidi Naakka ibland så organiskt sammansvetsade att de tidvis framstår som en dynamisk organism.
Soidinmenot med koreografi av Sari Palmgren tillsammans med dansarna Pekka Louhio, Mikko Paloniemi, Justus Pienmunne och Inka Tiitinen, uppvisar ett absurt, bisarrt, kaotiskt och impulsivt sceniskt agerande, som bör upplevas med mera (mag)känsla än analys.
Fåglarnas – och människornas – parningsritualer står som utgångspunkt för dessa festliga typer, som växelvis är arkaiska och dagsaktuella, på fascinerande och oväntade sätt. Man har hela tiden känslan av att vad som helst kan ske. Just detta, i kombination med dansarnas obetalbara tolkning, gör helheten starkt medryckande.
Riia Kivimäkis och Saku Mäkeläs nycirkusduett GLG är satt i tydliga scener med lätt avläsbar tematik och understrykningar i akrobatiska lyft, balanser och vändningar. Man kan få intryck av att de är strandsatta på en ö, utforskar varandra och omgivningen och slutligen hittar ett sätt att ta sig vidare. De två är kunniga på sin sak och sammansvetsade i sitt uttryck.
Parakrobatikparet Riia Kivimäki och Saku Mäkelä.
Rättelse 12.47: Saxofonistens namn är Tapani Rinne samt korrekt skribent i artikelns byline.

ANDRA LÄSER